Micke på jobb



Sett i Aftonbladet.

Jakt på tid och fyra siffror

Nu är det mesta fixat till Englandsresan nästa månad. Utom Noas pass.
Vi har varit på jakt efter fyra siffror i en vecka nu. Med tidigare barn så har brevet från Skatteverket dimpit ner två dagar efter barnen fötts (och direkt efter det börjar en massa bebisreklam strömma in...), utom med Ida, då tog det 7 dagar. Men det var ju 18 år sen, så det må ju vara förlåtet.

Det är en del som måste fixas innan ett pass kan utfärdas, så det blir liksom dominoeffekter. Faderskap måste bekräftas för att Ken ska bli vårdnadshavare eftersom båda vårdnadshavarna ska skriva under Bilaga till passansökan för underårig. Men Familjerättsbyrån skickar inte ut några papper innan de fått en signal från Skatteverket att det fötts ett nytt barn. Och Skatteverket gör ingen folkbokföring innan de fått födelsebeviset från sjukhuset. Så det kan liksom gå fel och ta tid på flera ställen. 
När Skatteverket fått födelsebevis så bokför de och skickar ut en lapp till föräldrarna med numret + en lapp där man ska regga barnets namn (Noa Edgar (efter mormorsfar) Johannes (efter morfarsfar)). Sen ska den lappen tillbaka till Skatteverket via nån scanningcentral i Norrbotten och till en handläggare som matar in uppgifterna någon annanstans i Sverige.....hjälp! Och tiden går, nästa vecka måste vi göra passansökan. 

Efter att ha gjort lite research där det slutade med att sjukhuset och Skatteverket skyllde på varann för fördröjningen så fick jag mail från Skatteverket igår om att de skickat papper till oss i förrgår (26 maj). Men det brevet har inte kommit fram än (what can possibly go wrong liksom?!?), så idag ringde jag igen, och fick tag på siffrorna, jippi! Nu kan jag lämna in papper till Familjerättsbyrån (som jag fick ringa förra veckan för att få ut papper i förväg, se ovan), Ken kan bli vårdnadshavare, nu fattas bara uppgifter om Noas namn i systemen...
Ringde därför till Polisen för att kolla vad som händer om namnet inte finns, och förnamn behöver barnet inte ha, däremot måste efternamn finnas. Och det kommer inte in med mindre än att vi fått lappen som ska till Skatteverket som ska till scanningen osv osv...

Vi får se hur det går. Damen på Familjerättsbyrån var snäll i allafall.




Noa har varit på mammajympa på F&S idag. Han sov igenom större delen. kanske kände han igen musiken från när han låg i magen.
Lite kul med den där mammajympan. En massa mammor och små bebisar i olika åldrar, inklusive ledarens. Småkaotiskt och avslappnat.

Slutet på våren, början på sommaren

I tisdags gjorde Noa cafédebut på gamla stamstället Broströms. Han lyckades sova sig igenom hela evenemanget, men vi har bildbevis.


Broströms ur bebisperspektiv

Igår var Ken och fäktades i Stockholm, så då passade Meija, Noa och jag på att kolla in årets Linnéfirande. Det var ju 23 maj och Linnés 302:a födelsedag, och årets tema var evolution och Darwin. Det fanns lite diverse dinosaurieprylar uppställda runt om i stan, och sen var det lite show av blandad kvalitet som pågick i Botaniska trädgården.  Plus nån bouleturnering.


Stackars långhalsingen var instängd i en bur

Vi tog det lite som det kom, ställde bilen vid Universitetshuset, knallade ner förbi Domkyrkan och kollade in en tacky orm, sen förbi Odinslund och en nästan lika tacky uppblåsbar dinosaurie. Vidare bort till Botaniska där det åtminstone fanns en fontän, en liten lekplats med dinosaurier och korvförsäljning.



Sen fick alla barn djurmasker och Meija fick en älg (nåt djur med horn). Tanken var att alla barn som fått masker skulle ställa sig på scenen och sjunga (!?!). Meija sa thanks, but no thanks, så vi gick till Café Victoria och fikade istället. Noa sov större delen av tiden, men tog sig lite mat+bajspaus på caféet.


Odjuret?


Nej det var ju bara Skönheten :)!

På vägen tillbaka till bilen passade Meija på att bada fötterna i fontänen och gå barfota för första gången i år.







Och så såg vi ett gäng studentjävlar gå i procession på väg upp till Slottet och till årets vårbal.
Ida skulle iväg på bal hon med, fast nere i Spanien. Jag ringde henne igår eftermiddag och sa att hon skulle ta varannan vatten.
Sen fick jag ett sms i morse: "Ett glas vitt vin, 3 glas vatten. Skippar marbella och drar hem nu. Puss!"
Klockan 01.05.
Varför hade inte jag sån självbevarelsedrift när jag var 18? Eller 27? Eller 35?
Barn brukar ju rebellera genom att göra tvärtemot, kanske det kan vara positivt ibland :)?

Ack ja!
Nu är det snart sommar.

Första dagarna på resten av livet

När man är fem dagar gammal ska man på återbesök på BB. Nytt sen senast var att dom kollar hörseln med en elektronisk mackapär som stoppas in i örat som en öronpropp och som skickar ut ljud och fångar upp hur hörselcellerna svara på det, vette fan hur det fungerar men fiffigt är det. Istället för att man ska skrämma barnen med skarpa ljud eller vänta till 4-år innan man fattar att dom hör dåligt...


On the road...

Sen var det PKU-testet som Noa inte gjort eftersom han gick hem samma dag som han föddes. Det är blod från det testet som sparats i biobank sen mitten på 70-talet och som Polisen nu börjar vilja leta DNA-träffar i. Jag samtyckte till att Noas blod sparas (man vet ju aldrig vad han får för sig i framtiden). Själva provtagningen har gått från att vara ett hugg i hälen med en vass spets till att vara provtagning med vanlig nål. Lite schysstare, men ändå lite småbrutalt på en så liten en.

Idag testade vi den gamla barnvagnen och följde Meija till dagis. Lite rostig och småskabbig är den, men vafan, kan ju inte köpa ny nu. Man har den ju inte så länge heller, snart nog kan han åka sittvagn.


Utsikt i morse

Nu ikväll har jag testat bästa browniereceptet för andra gången. Brukar inte gilla brownies, men den här är perfekt mastig och lagom tät och saftig och chokladig, mmmm.



Börjar redan nojja om att jag inte vill gå tillbaka till jobbet, lite prematurt kanske, det är ju några månader kvar (men dom går ju så fort, buhuu!).
 

Mammas snutte :). Han är trygg i sin könstillhörighet, det är ju bra.


Noa är hemma

I torsdags morse 03.03 kom Noa till världen. Både han och jag var ganska slaka och sov större delen av dagen.
Sen i fredags morse så märkte jag att sängen har blivit mindre?



Kens mamma Eva har varit här sedan 1 maj och väntat in Noa (jag trodde ju han skulle komma tidigare :-o). Det har känts tryggt att ha henne här och veta att Meija haft nån att vakna med ifall det "blev dags" nattetid. Som det ju blev. I fredags vinkade vi av henne och Figo. Tack för allt Eva, kom tillbaka snart! 
Fredagen var annars en dag då det kurrade i magen på Noa, det tar ju nåt dygn innan mjölken börjar rinna till.

I lördags var och firade att Karin blivit lika gammal som min storasyster blir i september. Det var Noas första kalas och det fixade han med bravur. Småbebisar är rätt flexibla så snart dom inte är hungriga längre.

Och igår kom My och hennes mamma och pappa och hälsade på.



 
Så här fin är jag i min nya svid! Och kolla in ko-snuttetrasan som jag fick av My, med bästa rekommendationer. Jag fick låna den av mamma bara för den här bilden!

Vi var iväg till Bror Hjorths hus och kollade in Sven Nordqvists teckningar av Mamma Mu, Kråkan, Pettson och Findus och från hans nya bok Var är min syster. Helt otroligt fina. Kul att se dom.
Sven var där och signerade böcker så vi köpte ett par nya till Meija och Noa. (Och så tog vi med oss Idas och Hannas hemifrån för en retroaktiv autograf/dedikation...)




Meija tycker om Svens bilder.

Att gå tillbaka till att ha en liten knodd i huset är nästan lika omvälvande varje gång, alla rutiner som man fått till sedan den förra kom försvinner och man får försöka hitta nya.
Dagens projekt är att se om vi kan sjösätta Hannas gamla liggvagn från 80-talet och bli lite hjulburna.  


Vårrus



Igår var vi och kollade på när korna på Stabby gård släpptes på grönbete. Tillsammans med halva Uppsala. Det har ju blivit värsta folkfesten, det här med betessläpp.


Förväntansfulla stadsbor.



Stabby är en av sju gårdar i Uppland som gått ur Arla och startat egen distribution av ekologisk mjölk.  Vi är inga ekopuritaner på nåt sätt, men det är lite trevligt att veta var maten kommer ifrån. Så vi brukar köpa deras mellanmjölk. Igår åt vi även ekohamburgare i ekobröd som vi köpte i ett av marknadsstånden. Det var gott det med, trots att det var slut på både dressing och sallad. 

Efteråt åkte vi ut till Hammarskog, eftersom vi ändå var i närheten. Jag kände inte för någon längre skogspromenad så vi nöjde oss med en kopp kaffe och att softa lite utanför på gräsmattan och på lekplatsen.







Diverse kroppsdelar. 

Idag har jag surfat runt och kollat hur man enklast tar sig ner till Plymouth. Clare och Andy gifter sig den 13 juni och om vi kan så åker vi nog.


Sista gången

Jag gjorde min deklaration sista helgen i april, men tänkte att jag skulle hålla fast vid traditionen att lämna den strax före midnatt på Skattemyndighetens drive-thru nere på stan. Bara en sista gång. Nu kan man ju göra allt på nätet, fylla i bilagor och allting. Så nästa år blir det ingen manuell inlämning, det här var liksom sista chansen att dokumentera ett fenomen som håller på att gå till historien.

Men tyvärr. Jag missade min chans redan förra året.
I år var det ingen drive-thru, den lilla parkeringsfickan var tom på Skatteverkspersonal och det enda man såg där var några vilsna bilburna deklaranter som var lika förvirrade som jag. Så det blev till att åka över på andra sidan, till huvudingången.



Och där blev man inte besviken i allafall. Massvis med nattvandrare lösgjorde sig som ett flöde ur skuggorna, och drogs likt mygg till toalettljuset i Gryttjom till brevlådan där det stod "Deklarationer här!" (så att man inte av misstag stoppade lappen i Kronofogdens brevlåda bredvid). 

Märklig känsla när ingen känner någon men alla vet varför man är där, på samma plats, vid samma tidpunkt.
Som att vara på en ven- eller psykmottagning, fast lite mer positivt liksom :).




 

Långledig

Har tagit ut lite semester och flex sen i onsdags, så nu hade jag inte tänkt att jobba så mycket på ett tag, he he.


Min favvobuske blommar.

Batteriet i bilen är lite ynkligt. Det räcker med att man inte stänger bagageluckan ordentligt, så att lampan står och lyser (lätt att missa!), och så är bilen död. Råkade ut för det förra söndagen. Trots hjälp från snäll granne både med putt och startkablar fick vi inte igång skrället. Då kom jag på att jag ju faktiskt pröjsat sån där Euroassist-Falck assistans-försäkring och att det här kanske var ett bra tillfälle att casha in. Ringde och bad om hjälp och dom var där på 15 minuter och startade bilen i ett nafs. Kändes lite fånigt att stå hemma utanför huset när man behövde hjälp, men so what.

Nu behövde vi hur som helst köra lite grann så att batteriet skulle ladda upp igen. Lagom långt bort tänkte vi. Det blev en spontantur till Thuns i Faringe, med ett kort stopp på Max i Boländerna för att bunkra matsäck.
Tyvärr var det stängt på Thuns, hade varit kul att se hur det ser ut där nu, sist jag var där var väl typ för 20 år sen.
Men det blev en fin tur ändå, vi picknickade vid museispårvägen (Lennakatten går mellan Uppsala och Faringe) och kände Deliverance-vibbarna från några locals som drog förbi på fyrhjuling.


Far och dotter framför lokstallet och vattentornet i Faringe. Det är lååååångt ute på uppländska landsbygden..

Valborg var lugn och städad. Åkte ner och kollade på forsränningen efter att vi hade städat halva huset, och sen gick vi traditionsenligt till Hemköp och bunkrade mat innan vi knallade bort till Stadsparken. Grillad kyckling, ciabatta och karlsbaderbullar blev det i år. Galet mycket folk förstås, fint väder och lite mysigt att alla får vara lite lagom glada utan att snutarna ingriper.


Vanlig syn på Valborg i Uppsala.


Lunch. Ken, Meija och några 1000 till omkring oss i Stadsparken.

Eva kom på kvällen och tog över Meija-jouren från Hanna.


Hittade ett reklamblad i brevlådan, från lågpris-elektronik-firman MediaMarkt.
Hm. Jag tror jag sparar pengarna och köper den där Ferrarin först....


Det brukar vara rätt fascinerande att åka ner på stan på morgonen 1 maj, innan alla idrottsklubbar hunnit städa Slottsbacken och Stadsparken. Där det brukar vara park är det bara sopor. Fattar inte hur folk kan resa sig rakt upp och bara lämna allt, filtar, flaskor, matrester, allt.


Snart färdigstädat.

Vi åkte ner på eftermiddagen, och då var det mesta rent. Lite skit bakom Värmlands och runt Domkyrkan bara. Plus krossglas i rännstenen förstås. Inte en dag för hund på stan.
Tänkte vara snälla mot fåglarna i Svandammen, men dom var totalt ointresserade av brödet vi hade med oss. Det blev till att mata fisk istället. Visste inte att det fanns så mycket fisk där men vattnet bara kokade när man slängde i bröd.
Det är kul med fisk.


Vet inte om det syns så bra, men det ska föreställa Brödet och Fiskarna. Och ett gäng mätta änder.

På kvällen oljade jag in mina gamla utemöbler, och idag grundade jag resten (dom som varit målade en gång men som inte har så mycket färg kvar på sig..) med trägrund. Hade tänkt att dom skulle bli röda igen, men jag tror faktiskt att det kan bli vitt.


RSS 2.0