Tema Europa

Den här veckan är årets Europavecka. Var ju i Wien i helgen, just nu är jag i Barcelona och på söndag åker jag till Parma. Och inemellan har jag ju varit i Sverige.


Det bidde ett besök i söndags :)!

Det här mötet har varit ganska soft för min del. Vi håller på att gå igenom en rapport om välfärdsaspekter på bedövning och avlivning av odlad karp (det är en fiskart för den som undrar). Det hela involverar en riskvärdering och det är där jag kommit in i det hela. Men det mesta av det som jag ska göra är klart, så ganska soft som sagt.


En ensam karp på fiskmarknad i Barcelona.

Här i Katalonien är det som tidig svensk vår, 14-15 plusgrader, soligt, klart, fint. Igår eftermiddag gjorde vi (jag och fiskexperterna) en snabb mini-turistrunda där vi täckte in Sagrada Familia och andra Gaudi-skapelser som La Pedrera och Casa Batlló.


Coola hus.

Sen gick vi nerför Passeig de Garcia och ner längs La Rambla (eller är det Las Ramblas, det är ju en hel radda ramblas som följer efter varann?). Lite märkligt att se gatuförsäljning av duvor, sköldpaddor, igelkottar, akvariefisk, chinchillor, hamstrar, ankor, fåglar mm mm. Vem går liksom och spontanshoppar en sköldpadda? Djuren satt i burar i uppfällda stånd, och sen när man stängde för dagen så veks stånden ihop liksom, så att dom blev som stängda lådor.
Hm. Helt klart en annan syn på djurvälfärd i det här landet.



Efter det knallade vi förbi Columbus-kolonnen, upp igen in i gamla stan (Ciutat Vella) en sväng och sen ner till Port Olímpic för kvällsmat. 


Helgrillad sea bass. Vad det nu heter på svenska.

Efter middagen knallade vi först längs stranden (såg inte så mycket, men ändå) och sen tillbaka till hotellet.
Verkar vara en riktigt trevlig stad med riktigt grym shopping, det blev inte riktigt nåt sånt men nästa gång kanske...


Parc de Poblenou, Barcelona, kl. 23.30 den 19 februari 2009.

Dagens i-landsproblem



Mjuk....eller hård...? Hård eller mjuk? What to choose, what to choose....

An den schönen blauen Donau



Är i Wien några dagar nu, fre-mån. Så jag fick ladda med lite Alla hjärtans dagspresenter till älsklingarna hemma innan jag for. (Ätbara, inte i sten som dom här.)

Hinner inte se så mycket av stan tyvärr, brukar bli så på såna här resor. Men igår kväll var det borgmästarmottagning i rådhuset vilket ligger nån kilometer från hotellet. Så då fick jag anledning att sightsee:a lite iallafall.
Verkar ju vara en fin stad det här :). Men tokkallt, i och för sig inte många minusgrader men det blåser grävling.



Framför rådhuset har dom gjort iordning värsta islandet där man kan hyra skridskor och åka på slingor och rinkar kors och tvärs. Och äta bratwurst, crepes, dricka öl och glühwein, typ. Hela platsen är belagd med trädäck så folk kan knalla runt med skridskorna utan att förstöra dom.



Spanska Ridskolan finns ju här i Wien också. Passerade förbi där på väg till rådhuset. Den ligger faktiskt i en del av palatset. Det var inte öppet just då, annars är ju det en sån där grej som stod överst på önskelistan när jag var liten och livet bara handlade om hästar. Står fortfarande högt på önskelistan faktiskt, men kanske inte den här gången ändå... eller... vi får se!

04.40

Det händer inte sällan att Meija vaknar till och vill komma över till mammas och pappas säng. Hon är inställd på att ropa efter pappa, så Ken brukar kliva upp som en robot och gå och hämta henne. Hon vågar inte gå själv genom grovköket och köket nämligen (säger hon). 
Själv har jag börjat lära min hjärna att inte höra när hon ropar, så det händer rätt ofta att jag vaknar till först när hon kommer ner i sängen och kryper upp bakom min rygg. Ganska mysigt och lätt att somna om.

I natt vaknade inte Ken, så jag gick upp efter ett par Meija-rop. Passade på att kissa lite. Och sen var det lögn-i-helvete att somna om. Plötsligt var huvudet fullt av bra idéer och lust att kliva upp och skriva ner dom. (Håller på att kravspeca en statistikdatabas för vår egna zoonosrapportering, det låter väl kul!)
Så nu sitter jag här. Ska ta en kopp te för det känns lite kyligt.


God morgon världen!

I hodet akkurat nå

Jag håller på och ska anställa
en ny medarbetare till vår sektion. Vi hade 33 sökande och har sållat fram 6 som vi bokat till intervju. Känns som att gå i en godisaffär, man vill helst smaka på allt för allt ser gott ut, men man måste begränsa sig, jobbigt!
Har hunnit med två nu, totalt olika men båda är jätteintressanta på sitt sätt. Hade man haft mer pengar så...

Idag har vi haft en morgongenomkörare med hela familjen, Ken in på gymmet, Meija och jag på barngympa, jag in på gympa medan Meija och Ken klättar på plintar och hänger i rep. Allt avslutat med lunch på nygrillade kycklinglår från Hemköp.


Nygympad, hungrig Meija


Och igår ringde Maggan, det var typ tusen år sen vi hördes, även om jag tänkt mycket på henne (och andra kompisar som man hör av sig till alldeles för sällan). Jag är så mesigt dålig på att faktiskt lyfta luren. Fy på mig. Men nu bestämde vi iallafall att vi ska ses, vi bokade till och med datum, det är väl så man måste göra kanske. 
En av orsakerna till att Maggan var den som fick tummen ur var att hon dykt på mitt namn två gånger på samma vecka, så hon tog det som ett omen att det var dags. Det ena tillfället var när hon pratade med en tjej som hon ridit tillsammans med i typ två år, som Maggan först nu förstod var veterinär, och som dessutom visade sig vara en av dom som jag kallat till intervju... kul!


Och mamma och Gunnar hör vi inte heller av oss till så ofta, men vi ritar av dom iband.


Och på samma sätt som jag försummar mitt sociala umgänge så kan jag konstatera att jag antagligen lider av kulturell undernäring. Jag läser i princip aldrig skönlitteratur, annat än när jag är jätteledig. Jag kommer inte iväg på bio, och försöker jag se samma sak på DVD så somnar jag eller så är det inte samma upplevelse hur som helst. 
Konserter och teater och sånt är bara ett skämt. Det finns ett helt OK utbud här i stan, plus att man bor 40 min iväg från huvudstaden, hur svårt kan det vara egentligen?  Men det brukar stanna vid att jag läser recensioner och tänker att det där skulle vara kul att gå på...och sen händer inget mer.

Så det jag får mig till livs är sånt som Let's dance och Melodifestivalen, det är ju knappt ens kultur, mer ögonsköljning. Kanske det är en slags motvikt mot allt annat i livet som är seriöst. Eller så är det väl bara att erkänna att jag helt enkelt tycker det är kul att kolla på :-).


Bara som motvikt, en sommarbild.




  

Besiktning och utredning

Var iväg till besiktningen idag och bilen gick igenom utan problem. En liten händelse, men ack så trevlig. Jag gillar bilbesiktningen, dom har verkligen slimmat systemet. Hade betalt i förväg och från att jag kom dit till att jag åkte därifrån tog det 7 minuter. Det är service!


Ser riktigt sportig ut från den här vinkeln faktiskt.

Sen var det en spännande dag för oss statligt anställda vid SVA, SJV, SLV och Fiskeriverket. Enmansutredaren Gerhard Larsson (hm varför kallas det enmansutredning när han haft flera personer som hjälpt honom, fattar inte det?) presenterade sitt förslag till ny myndighetsstruktur i livsmedelskedjan. Sett ur min snäva horisont så verkar det mest positivt, men för SVA som myndighet kan det bli en hel del förändringar. Men nu får man väl se vad regeringen gör åt förslaget, det ska ju ut på remiss och så, så mycket kan hända än.


För tjejer eller fåglar?

Städfirman på jobbet har börjat sätta upp listor på toaletterna, så att man kan se när de var där senast. Typ som McDonalds.


(Ursäkta bildkvalitén)

Just nu undrar vi ifall listan heter som den gör för att det bara är människor av honkön på vår enhet, eller om det handlar om vårt befjädrade "klientel"??
Eller kanske det är en slags hemlig datinglista för städpersonalen?

My-sigt

Det är inte alltid lätt att vara lantis och bo i Uppsala, t.ex. när folk man gillar mest tenderar att häcka i Stockholm. Men i söndags vågade vi oss iallafall iväg från leråkrarna och mörkret, tog traktorn på småvägarna och åkte in till storstan för att säga hej till lilla My.

My har valt sina föräldrar
med stor noggrannhet, dom är väldigt snälla och bor otroligt trevligt uppe under takåsarna på Kungsholmen. Dessutom är som så små att dom kan åka omkring i ännu mindre bilar, ibland snabba, ibland bara små. Och så hoppar dom fallskärm. Så My kommer att följa i anrika spår och bli ett äkta Gryttjom-kid (är min gissning).

Hade glömt hur små småbebisar är, jag som tycker att Meija fortfarande är liten. Gulliga fötter har dom allesamman iallafall, mjuka och (nästan) oanvända. Mmmm.


RSS 2.0