Ben&Jerry vs Häagen-Dazs

I kampen mellan  och kan jag bara säga att H-D tar hem segern med 10-0.

B&J är så läbbig att jag var tvungen att hälla ut den i diskhon, smakade ingenting och var bara slisklig. Till skillnad från min älskade Strawberries & Cream som är som en sommardröm varenda gång, mmmmmmmmm......

B&J har iof sig Cookie Dough som är helt OK, men jag ska prova HDs chocolate chip cookie dough innan jag säger nåt mer.

Det var dagens konsumentinformation.

Tung degdag!

Money down the drain var frågan för dagen. Innan jag hunnit utanför dörren imorse så hade Ken sett nyheterna om att Sterling konkat och det var ju lite jobbigt eftersom vi bokat in hela familjen på ett flyg med dom om 1,5 vecka ungefär. Plus att Idas återresa till Malaga efter jul är med samma piffiga bolag.
Norwegian gick ut med erbjudande att man kunde få boka om med dom om man skulle flyga före 9/11, till halva deras normalpris. Så efter 2 timmar i telefonkö så lyckades jag säkra så att vi kommer iväg iallafall.
För lika mycket pengar till + ytterligare 1000 pix.
Efter en halvdags rekande så tror jag att vi kanske inte förlorat pengarna, har betalat med kreditkort och då verkar det som att man kan kräva banken på pengarna. Hoppas det är så.


Var också iväg och bytte till vinterdäck i morse. Som om inte Sterling var nog så visade det sig att det var dags att skrota två av däcken, dåligt mönsterdjup. Inte så mycket att snacka om. Och det är ju iallafall en god investering, till skillnad från att skänka bort pengar till danskar.

Men men. Vi får väl leva på gröt och blodpudding några månader, och julklappar är väl bara highly overrated anyway.

Självplågeri och belöning

Var på en klassisk ansiktsbehandling idag. Hos Anna på Cura. Ett raffinerat självplågeri men där man belönas med skön ansikts- och nackmassage på slutet. Det är porklämning och miliepickning och ögonbrynsplockning så att ögonen tåras. Men ändå rätt skönt när det är klart. Med tanke på hur skitig jag var i skinnet så har jag väl gått ner ett halvkilo kan tro.
Och sen var jag iväg på ett av Sofias pulspass, som är så kul att man känner sig 10 ggr piggare efteråt än innan man kom dit. 
Och så har jag bokat in lite massage på jobbet imorgon, perfekt på en fredag. 
Känner mig riktigt snäll mot mig själv. 
Hade ocksp tänkt att låta mig få hoppa fallskärm till helgen, för sista gången på ett tag. Men jag insåg just att reservpackningen nog gått ut. Fast vi åker nog upp iallafall om inte annat för att städa husvagnen och hjälpa till att tömma baren. Och kanske man kan hyra en rigg :-o..

Vi ska få nya grannar, Kerstin som bott i huset här brevid sedan 1961 har flyttat. 3,1 mille fick hon för huset, trots att det är vävtapet överallt (inkl garderoberna) och trots att golvet i utbyggnaden är fuktskadat. Kanske inte är så dåliga tider iallafall? 

 

Old sins come back to haunt you

Nu har det varit tyst i en dryg vecka, och det beror naturligtvis på att jag levt helt i chock sedan jag träffade mina gamla gymnasiekompisar förra lördagen. Fan vad kul det var! Å vad jag tycker om dom!
Totalt overkligt att se en efter en trilla in på cafét där vi möttes, som om tiden stått still men ändå inte alls. Alla var sig rätt lika faktiskt, men lite mer vuxna, på ett skönt sätt. Stor heder åt Göran som drog igång det hela.

Vi började med en rundtur på skolan, guidade av Håkans syster som lämpligt nog är lärare där nuförtiden. Insåg att jag förträngt hur det såg ut i aulan/skrivsalen, så det var lite dejavu när jag kom in där.. Klassrummen är ljusare, alla sluttande salar har blivit platta och en hel del modernare teknik har gjort sitt intåg...men annars var det sig ganska likt. Uppe på andra våningen i nya annexet fanns det en utställning med alla gamla klassiker som man fick läsa på svenskan...hua.



Back at the scene of the crime


Sen drog vi iväg till (en) av Mickes jobblokal(er), väldigt fint ställe precis nere vid ån. Mysigt mingel och otroligt rolig bildvisning ...tack gode gud för permanentens reträtt ...massa känslor och minnen. Efter det, ut på restaurang, och sen tillbaka igen för mer snack... Började bli trött framåt 2-tiden, men blev övertalad att stanna av Anna och Roffe....och klockan hann bli fem innan jag kom i säng hos mammsen. Ville liksom inte gå hem.
Hoppas det *inte* dröjer 25 år innan vi ses igen.

Men rubriken syftar faktiskt inte på återträffen (även om den kunde ha gjort det, höhö..).
Som alla säkert hört så har ju ICA börjat att kundanpassa sin rabatterbjudanden. Helt OK för mig, det är väl ingen som trott att dom *inte* skulle kunna ta fram sådan information, och att dom nu gör det för nåt som är bra för mig är helt grönt tycker jag.
Men döm om min förvåning när ett av erbjudandena var att få köpa Mars dubbelbar till rabatterat pris? Jag har aldrig i mitt liv (OK, de senaste 10 åren) köpt en Mars dubbelbar. Ken äter inte Mars dubbelbar. Vem äter Mars så ofta att den seglar upp som en favorit på Lindberg-Hansens gemensamma konsumtionslista?
Faktum är att det inte var så svårt att gissa. Ida är ju en välkänd Mars-ätare (man hittar papper på dom mest konstiga ställen, även månader efter att hon lämnat huset). Det konstiga är väl möjligen att det är vårt ICA-kort hon handlat dom på...?



Sensmoral: Never trust a  chocolate-loving teenager who wants to help you with the shopping!
(Men jag älskar henne förstås ändå :-)).

Sista äpplena

Skön såsig helg har det varit, precis vad jag behövde!
Igår var vi nere på stan och hyllade kanelbullen och idag har vi bara varit hemma. Har gjort årets sista äppelpaj av trädgårdens egna skörd. Trädet är litet men det blev väl typ fem-sex stycken rediga pajer totalt i år.


Stan är fin på hösten.

Bullarna på Café Linne är stora som en halv kanellängd. Jag var ohungrig resten av dagen och då åt jag ändå bara det gottaste (mitten) :).

Nästa lördag ska jag på återträff med mina gamla gymnasiepolare. Tjugofem j-a år sedan var det som vi i N3c sprang ut på trappan till Rudbeckianska skolan i Västerås, för att möta våra familjer i  hällande regn.
Sköna typer hela högen. Har hittat några av dom på facebook men sen är det ju inte alla som har konstiga namn som man kan söka på tyvärr. 
Vi var typ 7 tjejer och 23 killar och hade en klassföreståndare som glömde bort när det var jullov. En av klasskompisarna hade skrivit en bok om trollsländor innan han började gymnasiet, han är docent i biologi idag. En annan blev florist och öppnade egen blomsterbutik. Och en är professor på KTH. Han som var med i EAP och såg ut som Ingemar Stenmark har bott i Tyskland och jobbat med marknadsföring av konstgjorda hjärtklaffar. Han som kom ut som bög vet jag inte vad han gör, men han sjunger i allafall i en av Sveriges bästa gospelkörer. Har googlat på några av dom och sammanfattningsvis har killarna väldigt mycket mindre hår idag än för 25 år sen.
Skönt gäng som sagt. Ska bli jättekul att träffa dom igen!


Gissa vem som blev biologidocent och vem som blev systemingenjör på Cisco?


  

Bra service

Jag var och fixade nytt körkort idag. Har dragit mig för det rätt länge, faktiskt ett par år. Jag tappade nämligen bort min plånbok för ett par år sen, och förlustanmälde den och allt i den. 
Så då fick jag en ny grundhandling från Vägverket + uppmaningen att om körkortet kom tillrätta så skulle jag klippa det. Nu kom det förstås tillrätta (som vanligt när jag tappar bort saker) men jag orkade inte byta ut kortet. Jobbigt att gå och fixa passfoto och sånt, usch.

Men nu så har det gått 10 år sen jag fick det och då är det ju dags hur som helst. Faktum är att jag åkt runt med ett utgånget körkort sedan den 11 augusti. Till slut fick jag ett påminnelsebrev från Vägverket där dom tyckte att nu fixar du nytt körkort, annars kan du lika gärna få köra upp igen.
Så nu tog jag mig tid och läste det finstilta, kom på att man kunde köra direkt till lokalkontoret och fixa allt lika lätt som man fixar pass!
Underbart! 10 minuter sen var allt klart. Det har gått framåt för mänskligheten.

En jobbarkompis som tränar jiujitsu berättade för övrigt om hur en av tjejerna som hon tränar bad att få låna telefonen på klubben. Varpå hon kom tillbaka efter en stund och tveksamt frågade hur den fungerade? Den hade ju inte knappar, bara nummerskiva...
Ytterligare ett tecken på att det gått framåt för mänskligheten, men att minnet är väldigt kort..

Den här helgen hoppas jag kunna använda till att pusta ut. Mitt sätt att pusta ut just nu är att komma ifatt med sånt jag känner att jag ligger efter med, typ städning. Inte den delen av städningen som Ken sköter utan den som är lite mer rensa, slänga, torka av ytor, damma och så där. Tillsammans är vi ett oslagbart team :). 

Annars finns det ju inte så mycket att göra i Uppsala just nu, som synes. Inte så mycket spännande på bio iallafall.
  


Och nu kommer snart Ken med pizzan, jiiiihaa :)!

RSS 2.0