Myggbiten
Kom hem igår natt efter 3 dagar i Italien, jobb i Padova och nöje i Venedig.
Och japp, Venedig är en fantastisk plats. Kan rekommenderas. Vädret var väl sisådär, men det gjorde inte så mycket. Hade kollat prognosen och hade paraply med mig.
Ja det här är då möjligtvis bild nr 379 567 952 711 på Rialtobron. But this time by night, and by me. Fotad från Mercato Pesce som var stängd för tillfället.
Jag har aldrig funderat eller brytt mig om hur det ser ut där (man har ju sett så mycket bilder) och vart det ligger (nånstans där uppe i norra Italien, på högra sidan). Men nu fick jag chansen att uppdatera min grumliga uppfattning lite grann. Jag hade till exempel aldrig fattat att staden ligger så långt ut i lagunen (ca 3 km). Att det var först under 1800-talet som det blev en landförbindelse (det var medan österrikarna styrde). Att Venedig under större delen av sin existens var en välmående republik som under en period regerade över Kreta och Cypern.
Sen hade jag väl aldrig tänkt på hur det är i en stad som inte har några bilar. Hur tyst det är. Och hur frisk luften är. 
Lite kul att behöva gå över en bro för att komma fram till ytterdörren. Och man förstår att det är lite av ett projekt att renovera fasader i den här staden. Om de inte vetter direkt ut mot en kanal så vetter de mot gränder som ibland är så smala att två pers inte kan mötas.
Det jag också fick lära mig var att Venedig idag har 61 000 invånare. För bara några år sedan var de 150 000. Men bostadspriserna (mellan 6000-11000 Euro per kvadrat) kombinerat med att det är väldigt ont om sånt som får livet att flyta på normalt gör att det mest är gamlingar som bor kvar. Dom unga har flyttat till Mestre på fastlandet. Det finns skolor men knappt några barn. Sjukhuset är inhyst i en gammal 1600-tals byggnad (väldigt vacker) men det "riktiga", välutrustade sjukhuset ligger på fastlandet. Sju miljoner turister tar man emot per år. Dom kan välja mellan att klä sig i Prada, Gucci, Fendi och Chanel, men det är svårt för venezianarna själva att hitta en butik med vanliga kläder till vanliga priser.
Så Venedig håller tyvärr på att bli en museistad, kvävd av turister. (Allt detta enligt guiden som visade oss runt.)
Duvan, jag och några av hennes släktingar på Markusplatsen.
Men fint var det iallafall. Jag hade hittat ett gulligt hotell som låg ett par kvarter från Markusplatsen. På torsdagseftermiddagen åkte jag båt och knallade runt på egen hand tills det blev svart ute. Och igår morse tog jag båten ut till Lido (för att se stranden och havet) innan jag åkte tillbaka till staden och fick mig lite guidning och kunskap till livs.
Utsikt från hotellfönstret. Lite bättre än den i Liverpool.
Jag hann också se vart Elton John har sitt palats (på ön Giudecca) och vart George Clooney spelade in Italian Job :).
Det finns ju hur mycket fantastiska museer som helst i staden, och jag önskar att jag hade haft lite mer tid för sånt. Får bli nästa gång dårå.
Posten är inhyst i ett gammalt palazzo, med en fin innergård och en baksida (en gång i tiden framsida) som vetter direkt ut mot Canale Grande.
Zattere är ett populärt promenadstråk längs Venedigs sydkant. Huset på andra sidan vattnet är familjen Hiltons. Dom köpte den gamla fabriken och gjorde om den till lyxhotell. Det kostar 13 000 Euro per natt att hyra tre-våningssviten i tornet.
Ett bestående (men förhoppningsvis övergående) minne, förutom alla foton, är dom 8-9 myggbett som jag lyckades få på lår, vader, armar och fingrar, och som kliar nåt vaaaaansinnigt. Ger lite sommarkänsla nästan :).
Tyvärr tappade jag en av mina 4-punds handskar från Mark's and Spencer i Glasgow och köpte huxflux ett par nya för 59 Euro från en liten handskspecialist längs det värsta turiststråket. Som inte alls var lika sköna (pucko me).
Så kan det gå.
