snabel@nn

Tidig morgon. 7.30 checkade vi in vid Reef Fleet Terminal nere vid hamnen, hos ”Down under dives”, och en timme senare var Laura och jag (+ ett 50-tal andra) på väg ut mot Great Barrier Reef med båten Osprey V. Väl försedda med både snorkel, cyklop, simfenor och våtdräkt. Vi fick veta att det var varmt i vattnet, ca 24 grader, ute vid revet.  Under resan ut blev vi briefade om hur man ska göra när man snorklar och hur man ska sparka för att komma framåt med simfötterna. Baggis!
Efter gott och väl en timmes tur, rakt ut i Stilla Havet i ca 25-30 knops fart, var vi framme. Reven synes mest som ljusare blåa områden ute i allt det mörka. En efter en hoppade snorklare och dykare i och gav sig iväg på upptäcksfärd. Vi gjorde som vi blivit lärda, spottade i masken, sköljde ur och satte på. På med fenor och hopp i vattnet! Varmt! Skönare än uppe i båten där det faktiskt blåste ganska kallt. Hade köpt en undervattenskamera för att kunna ta bilder, men det visar sig väl så småningom hur pass de blev. Det var lite svårt att sikta med cyklop/plastskal och när man dessutom låg vid ytan så att man påverkades av bränningarna så är det nog stor risk att det blev en viss rörelseoskärpa..
Vi låg väl och snorklade sisådär en timme. Det läskigaste var att vi hade blivit tillsagda att man inte fick röra revet, och på vissa partier var det så grunt att man knappt kunde ta sig fram utan att skrapa i. Kom på mig själv med att ligga och hålla andan medans jag småviftade med fenorna för att ta mig vidare.
Såg många fina fiskar och coola korallformationer, men – i ärlighetens namn – jag är inget vattendjur, och skönheten med snorklandet avtog i takt med att vi blev kalla. Brrr. Tog flera timmar inklusive lunch att tina upp.
Lite mer av revet fick vi se från den halv-ubåt (semi-submersible) som fanns på plats – en båt där sidorna av kölen var fönsterrutor – och som vi tog en tur med. Tyvärr gjorde ljuset att revet och fiskarna såg ganska gråa ut, de var snyggare ”i verkligheten”. På återresan hade sjön blivit ganska krabbig så båten bankade och slog rätt bra. Och så blåste det grävling. Satt nästan ensam kvar på fördäck och trotsade vindarna, och oj vilket oväsen det var. Som i frifall ungefär. Filmade en videosnutt men den kan jag tyvärr inte ladda upp för den funktionen är nerstängd :(.

Både Laura och jag tyckte att det har varit en helt OK dag, men mitt betyg efter att ha sett hela 50 x 50 meter av detta rev som sträcker sig 300 mil från norr till söder, större än Irland och Storbritannien tillsammans, blir ändå ”been there, done that”. Bäst var i alla fall att åka båt :-).