En trippel Heinz

Ketchupeffekt.
Så har det varit med doktoranderna på "min" institution på SLU (inte där jag är anställd men där mina doktorander är inskrivna och där jag själv disputerade en gång).
Tre stycken klara inom loppet av 6 veckor; Nils, Johanna och så senast Marie. Att få in tre inom så kort tid är ungefär som när Thomas Wassberg slog Juha Mieto på femmilen i Lake Placid 1980, eller när Gunnar Larsson tog OS-guld på 400 meter medley i München 1972. Tajt.
Och stort! Mellan 4 och 7 års hårt stakande, och alla går i mål på samma gång liksom.


Johanna och hennes senaste, tredje, avkomma. En liten hästavhandling.

Jag har haft den stora äran att sitta i betygsnämnden för både Nils och Johanna, och vad gäller Marie så har jag varit hennes biträdande handledare sedan hon började i maj 2003. Så det har blivit en hel radda fester på senaste tiden.
Marie är den första doktorand som jag följt från start till mål. Det har verkligen varit en superkul resa. Som jag sa till henne, hade det här varit en ridskola så hade hon varit en nybörjarhäst. Lugn, trygg och okomplicerad :). 
Hon har haft sin egen lilla ketchupeffekt här på slutet också. Efter 6 år och 2 barn så blev alla inskickade artiklar accepterade nu under 2009, så det var tajt där med...
Superstolt är jag förstås, inte minst efter hennes försvar som väl var det bästa jag kan minnas på lång tid.
Och som grädde på moset så kommer hon att börja jobba för min gamla arbetsgivare Svensk Mjölk. Känns kul att veta att man gett henne ett projekt som gjort henne attraktiv på arbetsmarknaden nu när hon blivit klar. 
Hoppas dom tar väl hand om henne!


Världens bästa Marie och hennes - med all rätt - stolta mor.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0