snabel@nn

Det händer inte sällan att Meija vaknar till och vill komma över till mammas och pappas säng. Hon är inställd på att ropa efter pappa, så Ken brukar kliva upp som en robot och gå och hämta henne. Hon vågar inte gå själv genom grovköket och köket nämligen (säger hon). 
Själv har jag börjat lära min hjärna att inte höra när hon ropar, så det händer rätt ofta att jag vaknar till först när hon kommer ner i sängen och kryper upp bakom min rygg. Ganska mysigt och lätt att somna om.

I natt vaknade inte Ken, så jag gick upp efter ett par Meija-rop. Passade på att kissa lite. Och sen var det lögn-i-helvete att somna om. Plötsligt var huvudet fullt av bra idéer och lust att kliva upp och skriva ner dom. (Håller på att kravspeca en statistikdatabas för vår egna zoonosrapportering, det låter väl kul!)
Så nu sitter jag här. Ska ta en kopp te för det känns lite kyligt.