Hem ljuva hem
There's no place like home. Även om det kan vara kul att vara på andra ställen så börjar jag tycka att det är ganska tråkigt att ta sig dit. Speciellt när man måste flyga och det är en massa tidsödande säkerhetskontroller och förbud mot att använda elektronisk utrustning blablabla.
Det är också väldigt tråkigt att bara se konferensrum och hotell.
Kanske det är det som gör att det är så mycket skönare att komma hem.
I GB älskar man också sina hem. När jag satt och läste en tidning på flygplatsen noterade jag en affärsidé som jag inte sett i Sverige. Folk som har dåligt med pengar kan sälja sina hus och sen hyra dom av den som köpt huset. På lång eller till och med obegränsad tid.
Undrar om det skulle funka i Sverige? Den som köper måste ju betrakta det som en väldigt långsiktig investering, speciellt om det är nån ung som man köper huset av. Fast det är klart, höjer man hyran redigt så kanske man blir av med dom så småningom? Eller så är idén att man köper fastigheter billigt, och sen belånar dom max, köper fler hus and so on?
Where is the hook?
Just den här gången var det lite speciellt eftersom jag kom hem till ett tomt hus. Vilket i och för sig är lite trist. Men jag kom iallafall hem till ett hus som såg precis ut som när jag lämnade det (nystädat). Eller ännu bättre, Ida och Hanna hade röjt lite uppe på sina rum och städat badrummet uppe också.
Kom alltså hem vid halv ett-tiden på natten till fredag (allt var försenat från London p.g.a. vädret). SFS hade kommit så jag satt och läste och lyssnade på en bunt CD:ar som jag köpte på Heathrow. Packade upp. Klockan hann bli halv tre innan jag gick och la mig, och eftersom jag ville åka förbi och byta däck på morgonen innan jag åkte till jobbet så blev det en kort natt.
Hela dagen gick/satt/stod jag med Radar på hjärnan, galet genialisk låt som sitter som klister. Britney har gjort det igen.
Satt sen kvar på jobbet till åtta på kvällen då jag burnade hem bara för att se Christoffer bli utröstad ur Idol. Katastrof.
Dumma svenska folk :-(.
Hörde för övrigt av en bekant att man kan ha såna där Idoler typ som tamaguchis. Man kan mata dom och gulla med dom, lägga dom att sova och se till att dom mår bra... Och det hade den här bekantas dotterns klasskompis gjort med Christoffer. Hon hde gjort det så mycket att hon vunnit en dejt med honom..
Ojoj, tänk vad dom hittar på. Undrar hur det känns att lottas ut som om man vore en hamster?
Nu väntar jag bara på att klockan nästan ska bli fem, för då ska jag hämta Ken och Meija på Arlanda, jippi!
Det är också väldigt tråkigt att bara se konferensrum och hotell.
Kanske det är det som gör att det är så mycket skönare att komma hem.
I GB älskar man också sina hem. När jag satt och läste en tidning på flygplatsen noterade jag en affärsidé som jag inte sett i Sverige. Folk som har dåligt med pengar kan sälja sina hus och sen hyra dom av den som köpt huset. På lång eller till och med obegränsad tid.
Undrar om det skulle funka i Sverige? Den som köper måste ju betrakta det som en väldigt långsiktig investering, speciellt om det är nån ung som man köper huset av. Fast det är klart, höjer man hyran redigt så kanske man blir av med dom så småningom? Eller så är idén att man köper fastigheter billigt, och sen belånar dom max, köper fler hus and so on?
Where is the hook?
Just den här gången var det lite speciellt eftersom jag kom hem till ett tomt hus. Vilket i och för sig är lite trist. Men jag kom iallafall hem till ett hus som såg precis ut som när jag lämnade det (nystädat). Eller ännu bättre, Ida och Hanna hade röjt lite uppe på sina rum och städat badrummet uppe också.
Kom alltså hem vid halv ett-tiden på natten till fredag (allt var försenat från London p.g.a. vädret). SFS hade kommit så jag satt och läste och lyssnade på en bunt CD:ar som jag köpte på Heathrow. Packade upp. Klockan hann bli halv tre innan jag gick och la mig, och eftersom jag ville åka förbi och byta däck på morgonen innan jag åkte till jobbet så blev det en kort natt.
Hela dagen gick/satt/stod jag med Radar på hjärnan, galet genialisk låt som sitter som klister. Britney har gjort det igen.
Satt sen kvar på jobbet till åtta på kvällen då jag burnade hem bara för att se Christoffer bli utröstad ur Idol. Katastrof.
Dumma svenska folk :-(.
Hörde för övrigt av en bekant att man kan ha såna där Idoler typ som tamaguchis. Man kan mata dom och gulla med dom, lägga dom att sova och se till att dom mår bra... Och det hade den här bekantas dotterns klasskompis gjort med Christoffer. Hon hde gjort det så mycket att hon vunnit en dejt med honom..
Ojoj, tänk vad dom hittar på. Undrar hur det känns att lottas ut som om man vore en hamster?
Nu väntar jag bara på att klockan nästan ska bli fem, för då ska jag hämta Ken och Meija på Arlanda, jippi!
Kommentarer
Trackback
