snabel@nn

Medan vi var i Italien så hade Ida kompisar från Göteborg här. Sånt kan ju innebära en viss risk men i det här fallet så var det en ren vinst. Rebecca har nämligen infört ett nytt sätt att vika plastpåsar! Titta så mycket plats vi sparar. Genialiskt :).

Igår var vi och tittade på älgar på Gårdsjö älgpark i Morgongåva. Besta/Farmor Eva har ju varit på besök i dagarna tre och vi tänkte att det kunde vara en kul grej för henne att följa med oss på.


Gott med våfflor i väntan på att älgturen ska avgå. Vi fick älgkorvsbaguette också, det var gott det med.

Och det var helt klart ett ställe vi kommer att åka tillbaka till. Älgar tänker man ju kanske att man har sett tillräckligt, åtminstone om man är svensk, uppfödd på älgkött och med älgjakt. Men det var faktiskt jättekul att se dom på så nära håll. Och intressant att höra på när Leffe berättade om dom. Och röra dom, känna på basthud på en levande älg, coolt.


Isa, Holger och Leffe.

Kul också att höra honom berätta om hur han fått jobba för att genomföra sin idé som ingen trodde på och hur bra det sen har gått. Han gissade på 1000 besökare för att få ett första banklån; första året kom ca 7000, i år blir det närmare 10000. Roligt att träffa människor som brinner för det dom gör och som står emot även när det blåser motvind. 


Varmt, mjukt, känsligt. Holgers horn ska fejas snart, men än så länge är dom täckta av basthud.


Gunde, störst i hägnet. Drygt två meter i mankhöjd.


Holger bjöd på lite spontan badshow. Det hade vi visst tur som fick se, inte alla som får se älgar som simmar (annat än på YouTube). Leffe berättade för övrigt att han simmat med Holger, möjligen den enda människa i världen som simmat med älg, sannolikt den enda som har det på film. Kommer visst snart i en tv nära dig. Eller kanske på YT.

Meija snappade upp en hel del. Att om älgarna är ljusa i rumpan, då är det tjejer, t.ex. Hon blev så pass inspirerad att vi faktiskt har ett helt hjorthägn här hemma nu (vet inte varför det blev hjort, men så blev det). Fyra stycken är dom:


Det här är Hjortis. Han är ganska elak och man får passa sig när han är på dåligt humör.


Sofia heter den här hjorten. Den är ung och ganska tam. Om man har tur kan den lägga klöven i handen på dig om du sträcker fram den. Man kan få klappa Sofia. 

Här ligger hjorten Madde. Den är gammal och trött och vill inte så gärna komma fram.

Den yngsta hjorten i hägnet är lilla Eloise. Om man ropar snällt så kommer hon fram och äter pellets ur en hink.

Andra roliga saker som hänt den här helgen är alla hemliga gäster som tittat förbi, Karin och Matte i fredags och mamma och Gunnar igår. I fredags väntade jag på att Eva skulle dyka upp, men så kom det inglidandes en mörk Saab istället för en röd Honda... med finfrämmat från huvudstaden, big surprise!  Och igår efter älgbesöket skulle jag sätta igång och laga mat när Ken fick lov att bromsa mig och avslöja att vi faktiskt skulle gå ut...och när jag började fundera över hur vi skulle ta oss dit fick jag veta att vi skulle ta taxi...och helt plötsligt kom det faktiskt en tax också....mammas och Gunnars Kajsa kom intrippandes. Kul!

Köpte tröjan till Meija för mer än ett år sen av en souvenirmånglare i Venedig. Men hon har inte velat använda den.



Förrän nu då. Dålig tajming.

Det är tur att man har kamera så att man vet vad man gör. Man får liksom uppleva det man är med om flera gånger, jag brukar upptäcka nya grejor i bilderna varje gång jag tittar på dom. 

Har egentligen inte bloggat så mycket sen innan veckan då det var SM i fallskärmshoppning. Vi hoppar ju inte i år men tänkte att vi åker upp och har Gryttjom som bas några dagar så man får umgås lite. Så kan vi fara runt en sväng och turista i Norduppland också, bada osv. Det fanns lite lösa planer på att åka till Forsmark, Lövstabruk, Rullsand, Berkingebadet, lite beroende på väder och lust så där.
Nu blev det ju lite ändrade förutsättningar i och med att tävlingarna flyttades till Gävle och Rörberg - en del bodde där uppe, andra nere i Gryttjom, men dom drog tidigt på morgonen osv. Så vi hann inte sitta och ljuga på verandan så mycket som vi hoppats på, men det var ju som det var.


En bekant men sällan delad utsikt.

I Lövstabruk fanns det en hel del kul grejor. Barnens bruk, minigolf, hantverkscentrum, bryggeri, antikaffärer, café mm mm allt inom den där märkligt konserverade 1700-talsmiljön som Lövstabruk är. Har aldrig varit där förut, men det är ett otroligt fint ställe. På lördagen efter skulle det vara Ölets dag med provning och bedömning av diverse hemmaproducerade alster. Kan vara nåt att tajma nästa år kanske. 


Meija hissas upp på Barnens bruk. Sven Nordqvist (Pettsons pappa) har varit med och skapat det, så det är ganska mycket av underfundiga små prylar, lekrum, tittskåp och sånt.




Herrgården. Och en stor och liten turist.


Caféet i Läkarvillan. Mysig trädgård. Bedagad mossbelupen veranda med vackra rostiga möbler och småspruckna krukor....väldigt trendigt.

Efter Lövstabruk var klockan ganska mycket men vi åkte upp till Rörberg och kom fram precis när folk gav sig av för dagen. Åt kvällsmat på Donken där dom hade klättervägg istället för bollhav, det gillade Meija.



 Dagen efter hängde vi på hoppfältet hela dagen. Vi funderade på att ta oss ut till Rullsand men fick inte tummen ur innan det började kännas lite hotfullt på himlen och kallt i luften.


Utsikt just då.

Tävlingarna blev inte klara förrän på torsdagen, men då hade vi åkt hem för vi skulle kolla pungen på Noa (den var fin och helt normal f.ö. :-)).
Det blev inte så mycket mer än Lövsta, Rörberg och Gryttjom den här gången. Men dom andra ställena ligger ju kvar som tur är.

På väg till dagis mötte jag GoogleMap-bilen på vändplanen till vår lilla återvändsgata. Den är ute och fotar hela världen ur fotgängarperspektiv.
Så snart kan ni knalla runt virtuellt på Kantarellvägen. Kanske möter ni en Sim med en barnvagn (ansikten raderas nämligen), det är i så fall undertecknad :-). 

 

Noa gillar att filosofera i gröngräset medan mamma sitter o datorjobbar ute i trädgården. Alltid lika skönt att sova ute också. Life is good, liksom.