Point of no return
Idag tog vi ner studsmattan. Nu får den bo i garaget till i maj. Precis som sommardäcken.
Ingen återvändo nu, vintern är på väg.
Imorgon ska vi vaccinera oss mot svinis.
Tofflor duo de Luxe
Syrran har cashat in födelsedagspresenten hon fick av mig - 1,5 timmes spabehandling tillsammans med lillasyster :). Vi fick bubbla och dricka bubbel tillsammans, vi skrubbades och vi fick en grym rygg- och rövmassage. PLUS ett par tofflor storlek 42 (minst).
Känner du någon som vill ha ett par badtofflor? Kanske vill du ha ett par själv?
Kanske har du en badrock som passar (om inte, klicka här)?
Först till kvarn!
Tofflor, anyone?
Ring ring
När jag var liten så gillade jag inte att prata i telefon, i synnerhet inte om det innebar att jag skulle behöva prata med nån jag inte kände. Och jag tror inte jag var ensam om det? Meija och hennes kompisar har inga som helst hämningar i den riktningen. Vet inte hur det kommer sig. Kanske för att telefonen är med överallt nuförtiden?
Hur som helst, dom ringer och avtalar plats för lek (hos dig eller mig?) och sen får föräldrarna ta över och checka av vad det blev, om man hinner innan dom lägger på.
Idag såg Meija min gamla nummerskivetelefon i en låda och ville kolla in den, men hon behövde en liten "historielektion" i hur man slår ett nummer på den. Och inte kan man byta ringsignal på den heller.
Konstigt. 
Happy Halloween!
Frankensteins lillebror!
En trippel Heinz
Så har det varit med doktoranderna på "min" institution på SLU (inte där jag är anställd men där mina doktorander är inskrivna och där jag själv disputerade en gång).
Tre stycken klara inom loppet av 6 veckor; Nils, Johanna och så senast Marie. Att få in tre inom så kort tid är ungefär som när Thomas Wassberg slog Juha Mieto på femmilen i Lake Placid 1980, eller när Gunnar Larsson tog OS-guld på 400 meter medley i München 1972. Tajt.
Och stort! Mellan 4 och 7 års hårt stakande, och alla går i mål på samma gång liksom.
Johanna och hennes senaste, tredje, avkomma. En liten hästavhandling.
Jag har haft den stora äran att sitta i betygsnämnden för både Nils och Johanna, och vad gäller Marie så har jag varit hennes biträdande handledare sedan hon började i maj 2003. Så det har blivit en hel radda fester på senaste tiden.
Marie är den första doktorand som jag följt från start till mål. Det har verkligen varit en superkul resa. Som jag sa till henne, hade det här varit en ridskola så hade hon varit en nybörjarhäst. Lugn, trygg och okomplicerad :).
Hon har haft sin egen lilla ketchupeffekt här på slutet också. Efter 6 år och 2 barn så blev alla inskickade artiklar accepterade nu under 2009, så det var tajt där med...
Superstolt är jag förstås, inte minst efter hennes försvar som väl var det bästa jag kan minnas på lång tid.
Och som grädde på moset så kommer hon att börja jobba för min gamla arbetsgivare Svensk Mjölk. Känns kul att veta att man gett henne ett projekt som gjort henne attraktiv på arbetsmarknaden nu när hon blivit klar.
Hoppas dom tar väl hand om henne!
Världens bästa Marie och hennes - med all rätt - stolta mor.
Fest igen
Idag firar Noa namnsdag, sin första. Det är inte på grund av Noa eller Johannes som han firar, utan det är det ståtliga mellannamnet Edgar som är festanledning. Det namn han fått efter morfar och som han också delar med morbror Håkan.
Förutom skräckförfattaren Edgar Allan Poe och FBI-chefen J. Edgar Hoover så kommer här alltså en till snubbe som har ett namn som betyder ungefär 'lyckosam spjutman' eller 'lycklig segrare'.
Fler kända Edgar är t.ex. Tarzans pappa Edgar Rice Burroughs, konstnären Degas, Edgar Ray Killen; baptistpastor och lokal Klu Klux Klan-ledare vars aktiviteter inspirerade till filmen Mississippi brinner, och inte minst den okrönte engelske kungen Edgar den Fredlöse, som dog 1126.
Dagen till ära festar jag loss på jättekanelbullar!
Precis som Oscar så har även Edgar ett pris uppkallat efter sig. Det delas ut av Mystery Writers of America och kategorin bästa roman har bland annat vunnits av kända namn som Raymond Chandler, John le Carré, Frederick Forsyth och även Maj Sjöwall & Per Wahlöö.
Hurra för Edgar :)!
Grötkalas
Tjohoo! 5 månader idag! Snart tar jag studenten och flyttar hemifrån.
Höst, spikar och sång
Jag är nog en höstmänniska. Sval krispig luft, löv som börjar skifta färg, dofter som sätter igång ett helt batteri av sprakande synapser och minnespaket och känslor så att det knappt går att sortera...glädje och melankoli om vartannat.
Mest av allt tänker jag nog på den del av mitt liv som handlade om hästar. Det var då man var ute och red tidigt på morgonen när dimslöjorna fortfarande låg över stubbåkrarna, barbacka på en varm hästrygg, ut i den svampdoftande höstskogen. Jag tror aldrig jag kände mig så nära naturen som då. 
Kung Bore börjar vakna...
Sånt tänker jag på när jag går till dagis med Meija, med Noa i barnvagnen. På ditvägen är det frost i gräset i Murkleparken, 20 minuter senare på tillbakavägen är den borta. En föraning av att nu går det bara åt ett håll, mot vinter och kyla. 
Det börjar bli kallt om näsan..
Den här fantastiska höstveckan som var så var det dags för min doktorand Marie att spika (offentliggöra) sin avhandling. Det brukar firas med tårta och lite ceremoniell fastspikning av boken vid en planka i korridoren, så också den här gången. Själva disputationen är om tre veckor, den 23 oktober.
Med ett stadigt grepp om hammaren..
Lite speciellt för mig, för hon är min första doktorand som jag följt mer än hela vägen - det var min projektidé, jag skrev större delen av ansökan, och nu är det genomfört! Och Marie var den första person jag rekryterade och jag har lärt känna henne som en underbar människa. Jättekul att följa någons utveckling på det här viset. Dessutom ska hon nog börja hos min gamla arbetsgivare, Svensk Mjölk, nu efter disputationen.
Tillsammans inom projektgruppen har vi dessutom hunnit generera 6 barn på lika många år; Marie 2 st, jag 2 st, Agneta 1 st och Stefan 1 st. Mycket produktiv grupp :).
Vi har sålt av lite mer grejor på Blocket. Igår åkte två vita Billyhyllor, bland annat för att ge plats åt ett par byråer som vi spontanhandlade på en utförsäljning förra helgen. Jättefina byråer, men egentligen en för mycket. Den får åka upp på Idas rum så länge - därav det akuta behovet att bli av med den ena bokhyllan. Den andra har också varit inne på Idas rum och passade inte riktigt någon annanstans.
I Meijas rum håller vi på att sätta upp väggfasta hyllor; mer flexibelt, lättare att städa på golvet, luftigare intryck = bättre.
Skydivers dyker ju upp lite överallt och nu har vi med en i Körslaget också. Lucas sjunger med Uppsalakören, och eftersom jag egentligen hade velat vara med själv så hejar jag förstås galet mycket på det gänget. Hanna och jag fick biljetter till premiären igår och avnjöt det hela på plats i Frihamnen. 
Körsång gör sig bättre live än i TV måste jag säga.
Hanna upptäckte att hennes kompis Dorsa är med, och jag såg Ginette också. Liten stad det är, Uppsala.
Tyvärr tror jag att det kan bli hårt att hänga kvar länge - flera körer sticker ut och andra har jättefanclub bakom sig... men HEJJJA UPPSALA, överbevisa mig!!!! 
Burn baby burn!!
