My perfect match
Det är så lärorikt att vara med på facebook. Idag fick jag veta att min perfekta partner är en mjukisapa (no offense, Julius, you rule!).
Mjukisapa är egentligen fel benämning, för det finns ju få som är festar hårdare än Julius. Möjligen hans husse då.
Julius husse och hans....kusin??
Minns i november
Men faktum är att vi varit ganska flitiga här hemma också. Har satt upp hyllor bakom väggen i nya kontoret och borden fixade vi förra veckan, så Ken har kunnat provjobba med nya flatscreenen. Har också satt upp ljuskronan ovanför köksbordet (blev bra!) och bytt ut ett par paneler på gardinerna i vardagsrummet för tredje gången (börjar äntligen bli lite nöjd). Har också monterat ihop en CD-pelare till Ida som hon kom på att hon behövde när vi var på IKEA. (Sen när den var klar och hon hade stoppat in alla CD:ar i hyllan så insåg jag att om jag hade plockat ut mina skivor därifrån så hade hon inte behövt nån hylla.....).
Meija provsitter ljuskronan.
Att vi stötte på Classe var egentligen resultatet av en sån där märklig dominoeffekt som man bara kan råka ut för när man börjar och ska fixa nåt hemma.
Det började med att vi åkte till Rusta igår, med lite vaga planer att kolla på en billig CD-spelare och annat smått och gott. Kom ut med ett gäng påsar fyllda med krafs, inklusive en borrhammare! Jag hade nämligen kommit på att jag behövde en sån, för då kunde jag ju sätta upp en takkrok i köket - taket till nedervåningen är sten och betong och jag har provat med vanlig slagborr tidigare, det går inte.... (Billig och vägde ett ton, men jag ska ju bara ha den till ett hål typ. Resten av huset kan man borra i med vad som helst. )
När jag kom hem med den så insåg jag att jag inte hade några SDS-borrar så då satte jag mig i bilen igen och åkte till Jula. Hittade borrar, men hittade också samma borrhammare, för samma pris, men med lite mer tillbehör + en väska att förvara allt i istället för en låda. Så jag köpte den också, och tänkte att då kunde jag lämna tillbaka den andra. Köpte en ny borr också när jag ändå var på hugget! Yummy!
Så idag bestämde vi oss allesamman för att åka ner och bränna lite mer pengar + lämna tillbaka den första borrhammaren, men som vanligt tar det tid att komma iväg och klockan hann bli lunch. Hungriga barn gör ingen lycklig och då blev det Max först. Många sliding doors som gjorde att vi befann oss på Max just där och då alltså.
Ida blev för övrigt så nöjd med hyllan att hon blev inspirerad till att städa rummet. Och då hittade hon vykorten som det var tänkt att vi skulle skicka från Monaco...
(Jag undrade faktiskt var dom blev av... :)?)
Trodde inte såna copywriters hade jobb längre
Och vem ska ha skiftnyckeln då? Mammas lesbiska väninna kanske?
Korkade svennar
Svenska folket är så j-a lättmanipulerat. Tyvärr åt fel håll.
Andreas blev helt rättmätigt dissad vilket gjorde att han fick en massa tröströster, Amanda och Danoel hängde löst och DANIEL åkte ut!?
Hallå?? Vilken planet bor vi på?
(Ja. Jag tittar inte bara på Idol, jag är mamma också :)).
Friends for sale..
Ganska kul! Jag har t.ex. köpt Törna för 292 dollar. (Han var dyr!? Jag råkade köpa honom för att han låg högst upp på listan...bara slump alltså. Och nu vet jag inte hur jag ska bli av med honom?)
Sen passade jag på att köpa mina älskade nära och kära också, och några kompisar, samt ett par av mina doktorander, en nuvarande och en gammal. Dom flesta var det vrakpris på (127 dollar).
Tänk så användbart Facebook är :)!
Passade också på att köpa Björn Bjercke också.
Det var så enkelt...."Click here to buy him" liksom.
Och ja David, jag har köpt dig också ;)!
Ass pro(o)f
Idag höll jag min docentföreläsning. Det gick bra. Förutom ett litet skutt upp i löneligan så innebär det att jag får vara huvudhandledare åt doktorander och kalla mig Associate professor på engelska. Låter coolare än docent.
Mina snälla jobbkompisar kom och lyssnade och så fick jag bullfika och blommor :D!
Kompisar i bloggkarantän
Idag när jag googlade på blogspirit (för att se om det finns några sidor där man får veta ifall det är nåt generellt problem såg det ut så här:
På McAfees sida står det att det "finns länkar till aldeamix.com, som bryter ner nätsäkerheten på deras testmaskin.
Det verkar ha nåt att göra med pop-ups också.
Bajs, jag vill kunna läsa blogg :(!
Long time no see
Om inte Anders!?! Vad är oddsen för det liksom? Stor kram!
Strax efter kom Ken, med Meija på vagnen. Stor kram (och puss) till dom också!
Anders som poppat hem för en fyradagars-lill-jul innan han måste åka tillbaka till jul och nyårsjobb i Dubai, och Ken som kommit hem för att stanna...:-).
Märkligt nog hette piloten i Kens plan också Anders Strandberg. Det måste vara världens vanligaste pilotnamn.
Hem ljuva hem
Det är också väldigt tråkigt att bara se konferensrum och hotell.
Kanske det är det som gör att det är så mycket skönare att komma hem.
I GB älskar man också sina hem. När jag satt och läste en tidning på flygplatsen noterade jag en affärsidé som jag inte sett i Sverige. Folk som har dåligt med pengar kan sälja sina hus och sen hyra dom av den som köpt huset. På lång eller till och med obegränsad tid.
Undrar om det skulle funka i Sverige? Den som köper måste ju betrakta det som en väldigt långsiktig investering, speciellt om det är nån ung som man köper huset av. Fast det är klart, höjer man hyran redigt så kanske man blir av med dom så småningom? Eller så är idén att man köper fastigheter billigt, och sen belånar dom max, köper fler hus and so on?
Where is the hook?
Just den här gången var det lite speciellt eftersom jag kom hem till ett tomt hus. Vilket i och för sig är lite trist. Men jag kom iallafall hem till ett hus som såg precis ut som när jag lämnade det (nystädat). Eller ännu bättre, Ida och Hanna hade röjt lite uppe på sina rum och städat badrummet uppe också.
Kom alltså hem vid halv ett-tiden på natten till fredag (allt var försenat från London p.g.a. vädret). SFS hade kommit så jag satt och läste och lyssnade på en bunt CD:ar som jag köpte på Heathrow. Packade upp. Klockan hann bli halv tre innan jag gick och la mig, och eftersom jag ville åka förbi och byta däck på morgonen innan jag åkte till jobbet så blev det en kort natt.
Hela dagen gick/satt/stod jag med Radar på hjärnan, galet genialisk låt som sitter som klister. Britney har gjort det igen.
Satt sen kvar på jobbet till åtta på kvällen då jag burnade hem bara för att se Christoffer bli utröstad ur Idol. Katastrof.
Dumma svenska folk :-(.
Hörde för övrigt av en bekant att man kan ha såna där Idoler typ som tamaguchis. Man kan mata dom och gulla med dom, lägga dom att sova och se till att dom mår bra... Och det hade den här bekantas dotterns klasskompis gjort med Christoffer. Hon hde gjort det så mycket att hon vunnit en dejt med honom..
Ojoj, tänk vad dom hittar på. Undrar hur det känns att lottas ut som om man vore en hamster?
Nu väntar jag bara på att klockan nästan ska bli fem, för då ska jag hämta Ken och Meija på Arlanda, jippi!
Rädda familjen!
Den här konferensen som jag har varit på heter Zoonoses: From Science to Policy. (Zoonoser är sjukdomar som sprids mellan djur och människor om det är nån som undrar). Det har varit ett osedvanligt bra och genomtänkt program måste jag säga. Många bra inlägg. Mest fokus på UK, inte konstigt kanske.
Sånt som har varit på tapeten är tex prioritering när det gäller (insatser för att hantera) sjukdomar i allmänhet och zoonoser i synnerhet, problem med multiresistenta bakterier, behovet av att hantera zoonoser med ett helhetsperspektiv, vikten av samarbete inte bara mellan humanmedicinare och veterinärer utan även biologer, entomologer, klimatologer, sociologer, beteendevetare etc etc.
Idag har det handlat om livsmedelsburna zoonoser som campylobacter, salmonella och VTEC. EFSA var på plats och pratade bland annat om resultaten av dom Salmonella-baslinjestudier som kommissionen sagt till alla medlemsstater att genomföra. För att få jämförbara värden på förekomst. Och för att sätta mål för framtiden förstås.
En av de första baslinjestudierna var den som inriktade sig på värphöns. Sen har det gjorts liknande undersökningar bland broilers, kalkoner, slaktsvin och nu är det snart dags för avelssvin.
EFSA berättade om resultaten från värphöns- och broilerundersökningarna och i botten låg dom skandinaviska länderna, som väntat. Skyhögst låg Portugal och några av de nya medlemsstaterna. Ungefär 40% av värphönsbesättningarna i Portugal är infekterade med Salmonella. Den vanligaste serotypen var S.enteritidis som är en riktigt äcklig en för den är sån att när hönan lägger ägg så följer salmonellorna med inuti ägget...
Och Ken som älskar ägg!! Hoppas du hårdkokar och genomsteker dom älskling!
Det ser ungefär likadant ut på broilersidan är jag rädd.. Så räkna med att kyllingen är lite "extra kryddad" och ät den välstekt...!
Fåfängans fyrverkeri
En av hennes vänner jobbade på dåvarande ASEA (numera ABB) och hade orgat deras 100-årsjubileum (eller nåt sånt). Och det hade blivit en del fyrverkerier över. Så den novembernatten sköt vi upp fyrverkerier för åtskilliga tusen kronor över Katrineberg. Väldigt ståndsmässigt.
Nåväl.
Fyrverkerier över Glasgow Green, 19.50 idag.
Anledningen till att man firar den här dagen är för att det var just idag (för 402 år sedan) som "the Gunpowder plot" avslöjades, en sammansvärjning med mål att spränga Houses of Parliament och döda kung James I. Guy Fawkes hade fått uppdraget att leda genomförandet eftersom han hade en del erfarenhet av att hantera sprängmedel. Dessutom var han av födsel och ohejdad vana katolik och ville därför utplåna det protestantiska ledarskapet genom blod, död och allmänt våld. (Nåt som man väl känner igen från senare tider också i denna del av världen...)
Plotten var uppbyggd så att konspiratörerna hade hyrt in sig i källaren under House of Lords där dom hade stuvat undan en väldigt massa krut, typ 800 kg. Tyvärr blev nån av de sammansvärjda lite orolig för en av sina vänner som skulle vara i parlamentet den dagen då det skulle sprängas. Så han skickade ett litet varningsbrev. Med följden att Guy blev tagen på bar gärning med facklan i hand, så att säga. I enlighet med vad som då (och ända fram till 1870) var standard procedure med den här sortens förbrytare (obs att landsförrädare är värre än mördare och pedofiler av någon anledning) så blev hela gänget av konspiratörer, åtminstone dom som blev angivna, "hanged, drawn and quartered".
Vilket går till på följande sätt:
" The condemned man would usually be sentenced to the short drop method of hanging, so that the neck would not break. The man was usually dragged alive to the quartering table, although in some cases men were brought to the table dead or unconscious. A splash of water was usually employed to wake the man up if unconscious, then he was laid down on the table. A large cut was made in the gut after removing the genitalia, and the intestines would be spooled out on a device that resembled a dough roller. Each piece of organ would be burnt before the sufferer's eyes, and when he was completely disembowelled, his head would be cut off. The body would then be cut into four pieces, and the king would decide where they were to be displayed. Usually the head was sent to the Tower of London and, as in the case of William Wallace, the other four pieces were sent to different parts of the country."
Osäkert hur denna man mötte döden. Helt klart är att han gjorde det i ett skyltfönster.
Och detta barbariska förfarande firar man alltså än idag med fyrverkerier och fest! Nästan som Lucia hemma hos oss. Man måste beundra mänsklighetens förmåga att hitta på anledningar till att parta!
Och snart är det jul! Hela Glasgow är julpyntat och butikerna proppade med läckra grejor (mmmm kanske på onsdag eftermiddag, då slutar vi vid 14...)
I Henke-land
I Glasgow har dom ljusskyltar med moraliska budskap under vägskyltarna på motorvägen. I kronologisk ordning, från flygplatsen och in mot centrum, kunde man läsa:
- Don't forget to check your fuel
- Keep your seat belt fastened
- Don't drink and drive
Jag fick känslan av att det fanns en tanke med ordningen. Att dom gick ut lite löst med att man ska kolla soppan (det är ju snällt att påminna) och slutade med alkoholen...kanske är det för att dom som brukar köra med promille inte ska "stänga av" och göra precis tvärtom bara för att dom blivit tillsagda.
Det här är andra gången jag är i Glasgow, senaste gången var 1996. Då skulle jag hålla föredrag på engelska för första gången. Jag hade hållit på med min presentation i typ en månad innan och fått mer och mer nackspärr för var dag som gick. På planet till Skottland så hade jag jätteont i ryggen, och under föredragen före mitt så hade jag typ ischias och kunde knappt sitta ner. Körde sen min grej, satte mig ner och - hade inte ont nånstans. Så mycket kan man påverka kroppen med huvudet...
En sak har inte ändrats - det är fortfarande lika svårt att fatta vad taxichaufförer säger i den här stan.
Blev nästan nerspydd på flyget, men bara nästan som tur var. Helt plötsligt fick min sätesgranne väldigt bråttom ut och försökte fälla upp mitt bord med matbricka och allt. Hon hann inte så många steg ute i gången innan allt kom upp. Som tur var satt vi på tredje raden så toan var inte långt borta. När hon kom tillbaka efter att ha blivit ompysslad av flygvärdinnorna (ett tåligt släkte) så var blek om nosen och indränkt med parfym. (Vilken till viss del men inte helt lyckades dölja spya-lukten...).
Sen när vi hade landat tog det en halvtimme innan dom bestämde sig för att bryggan var så pass trasig att den inte gick att köra fram och så fick vi gå ut bakvägen istället. Var till slut framme på hotellet vid 21 vilket gav en total restid på mer än 8 timmar. Till Glasgow. Wow.
Igår natt blev jag väckt vid 2-tiden av Ida som kom hem och ville sova på den lediga halvan av sängen. Nu ska jag fortsätta att försöka ta igen lite av min sömnbrist. God natt alla!
Säng säng säng, sova sova sova säng säng säng!!
Franska kort
Det blev en liten höstsemester med Ida. Fyra och en halv dag i Nice, på ett hotell mitt i stan och med alla kreditkort redo. Min 16-åring är mer road av kommersiella utsvävningar än kulturella sådana. Så hon var väldigt nöjd när det visade sig att vi bodde granne med största gallerian i stan. Stranden kändes mindre viktig. Och snäll mamma som man är så tyckte jag likadant :).
Avresa. På Arlanda, tidigt på morgonen. Flyget gick 6.50. Vi tog taxi hemifrån, Ida hade lågt blodsocker men ville inte ha nåt att äta. I en av butikerna fick jag syn på en måste-present till Joanna också - med lite liknande tema som fjolårets. (Vi håller oss till blod och död, det passar ju till helgen också :).) Med lite fix och trix fick vi iväg den med posten också.
Passade på att köpa ett par pocketböcker också. Det blev Kajsa Ingmarsson den här gången, Små citroner gula och Den ryske vännen. Hon blev ju väldans haussad i fjol men jag har helt missat henne så nu tänkte jag ta igen det.
Det höll på att bli riktigt spännande på nerresan - kabinpersonalen på Air France hade gått ut i vild strejk och det var total förvirring på Paris - Charles de Gaulle. Efter lite runtfrågande och nån halvtimme i fel kö så insåg vi att vi hade tur som inte skulle utanför Europa. Då hade vi möjligen fått besked tre dagar senare om när vi skulle kunna komma vidare... 
Ett plus för fransmännen är iallafall att dom har sköna stolar vid gaten .
Nu löste sig allt till det bästa och vi landade i Nice runt 13-tiden på söndagen (28 okt). Utkvittering av hyrbil gick också bra, och som vanligt avstod jag glatt från att ta den extra självriskelimineringen. Något jag svettigt började ångra när vi kom in i stan och såg hur j-a trångt det var och bucklorna på var och varannan bil... Hur som helst - trots viss ovana hos kartläsaren lyckades vi hitta fram till hotellet och hade turen att kunna ställa oss på en av deras sloter framför dörren.
Hotellet hade väl sett sina bättre dagar. Men vafan, det var tyst, det var rent (inte helt, dock), centralt och frukost ingick. Men man fick definitivt intrycket att när höst är renoveringstid och det var svårt att avgöra vad som var slitet och vad som var på väg att fixas upp.
Ljudisolering i form av vadderade väggar av uppspänt tyg med skumgummi under.
Första dagen var rekognoscering, andra dagen började vi shoppa loss. Vi knallade också runt i gamla Nice (fint, ser ut som Gamla stan ungefär fast i italiensk tappning). Turistfälla dock. (Precis som Gamla stan).
På väg hem efter att ha gått runt i gamla stan och runt kullen med slottet hittade vi det här lilla sockerdricksträdet - eller rättare sagt - ölpalmen. Ett bevis på att Pippis pappa iallafall passerade förbi Rivieran.
Tredje dagen var det lite skyigt och det passade bra med våra planer. Vi tog bilen och åkte till Italien (San Remo) och åt lunch nere i hamnen där. På tillbakavägen körde vi in till Monte Carlo och kollade in casinot och rikingarna.
Fjärde dagen tokshoppade vi lite grann.
Nåt till årsfesten kanske?
Det finns galet mycket kul skoaffärer i Nice och hade jag haft en större resväska, ännu fler plastkort och ett jobb som eskort så hade jag bunkrat. Nu blev det "bara" ett par nya stövlar (stövletter till Ida) och ett par kassar nya kläder som vi bar tillbaka till hotellet och svidade om i (det gjorde vi för övrigt ett par gånger om dan, bara för att vi kunde). Och sista dagen fick jag med mig en Kathy vanZeeland-väska också. Jättefin och väldigt uppiggande :D!
Det intressanta på den här bilden är faktiskt inte Ida, utan raden av gubbar som satt och väntade medan damerna var inne och köper smink och heminredning. Fanns liknande bekvämlighet på alla våningsplan, på strategiska ställen. 
Och faktum är att på Schiphol fanns det små ytor där kvinnorna kunde ställa ifrån sig sina män så att dom inte kom bort medan det shoppades... Har vi missat nåt i Sverige?
Vi kollade lite på hus- och lägenhetspriser också, det är alltid kul tycker jag. För en tvåa i centrala Nice, i närheten av stranden, så kunde man få hosta upp 500.000 (Euro). En parkeringsplats kostade 280.000 SEK.
Så om man känner för att go low budget så kan man skaffa sig en underjordbarre i Nice, ca 2 x 4 meter, med vakt. Och sova i bilen. 
Julpyntet var redan på plats. Palmer och tomtar. Och så kulor och glitter förstås.
Kajsa Ingmarsson var OK. Små citroner gula var väl lite så där, den kändes ungefär lika överreklamerad som Camilla Läckberg. Lite orimligt korkade karaktärer och halvtaffligt språk. Däremot var Den ryske vännen riktigt bra. Men den bok som jag hade svårast att lägga ifrån mig var Allt för min syster av Jodi Picault. Den handlar om 13-åriga Anna som är en s.k. designerbaby. Hon föddes för att genetiskt matcha sin äldre storayster Kate, som lider av leukemi. Redan vid födseln tar de hennes navelsträng för att donera blod till Kate och under årens lopp blir det åtskilliga vändor till sjukhuset för diverse donationer till sin syster. Sen när Anna är 13 år uppsöker hon advokat för att få medicinsk bestämmanderätt över sin egen kropp. Hennes syster är då i stort behov av en ny njure, och Anna förutsätts donera en av sina till henne. Intrigen är alltså ett ganska hårt tillspetsat etiskt dilemma.
I boken får man höra alla inblandades röst, varje kapitel är skrivet utifrån någons egna perspektiv. Otroligt bra skrivet (översättningen är riktigt riktigt bra) , mycket utrymme för tankar och stoooor snyftfaktor. Oväntat och jättesorgligt slut (som jag drabbades av på flyget till London i fredags morse dessvärre, svårt att börja böla som en tjur när folk sitter och smuttar på morgonkaffet).
Om man inte vill bada kan man alltid läsa.
Monaco var för övrigt rent och fint och prydligt (jämfört med Nice) och (- surprise! -) ganska turistigt. Hela den här delen av Rivieran var visst italiensk så sent som på mitten av 1800-talet och det var efter en folkomröstning efter nåt krig (jag suger på historia) som folket här bestämde att man ville höra till Frankrike. Ergo, det mesta i byggnadsväg går i italiensk stil. Monaco är inget undantag (även om det väl varit sitt eget lilla furstendöme). Varma pasteller, små gjutjärnsbalkonger, luckor som solskydd och så kläder på tork på lina förstås.
Casinot bakom till höger, Hotel de Paris bakom till vänster. Too much to do, too little time..ehh..money.
I välordnade Monaco finns det också skyltar som talade om var närmaste defibrillator finns. Det känns ju tryggt! Så när man blir gammal och har kärlkramp och förmaksflimmer så ska man iallafall inte dra sig för att åka dit. Huruvida det finns någon instruktion om hur man använder defibrillatorn vet jag inte. Kanske det finns en liten doktor som kommer springande också?
På kvällen när vi kom tillbaka från Monaco så var det fullt framför hotellet så vi ställde oss i parkeringhuset under NicEtoile istället. Kändes faktiskt som lite mindre risk att man skulle behöva pröjsa 6000 pix för att fixa plåtskador när man stod där. Sen när vi hämtade ut bilen på torsdagen (som var röd dag) var det nästan tomt (rymmer annars över 2000 bilar). Med suggestiv musik som strömmade genom huset, soft belysning...så var det nästan så man ville sätta sig och mysa faktiskt.
På torsdagen skulle vi flyga vid 17-tiden så vi tog hejdå av stranden och käkade lunch nere på Promenade des Anglais. Jag älskar havet, inte att bada i nödvändigtvis men det är totalt avstressande att vara vid, doppa fötterna i, titta och lyssna på. 
Hejdå havet!
Nice är fint. Det är kul att knalla runt så mycket som vi gjort, då får man lite känsla för hur staden ligger och vart man skulle vilja bo nästa gång.
Men jag kan tänka mig att det är galet mycket mer folk och j-ligt jobbigt att komma hit under högsäsong.
Hem kom vi först vid midnatt. Hanna var vaken och fick sin present men Meija och Ken sov.
Själv gick jag och la mig för att sova fyra timmar. Fredag morgon kl 07.00 satt jag på flyget igen, till Heathrow denna gång. Men jag fick iallafall snosa liiite på familjen.
Kom sen hem vid 23-tiden, kröp ner bredvid Ken och vaknade - igen - vid 4.20. Den här gången för att skjutsa Ken och Meija till flyget.... dom åkte nämligen till Portugal idag. (Men tji fick vi, bilen startade inte så dom tog taxi istället.)
Och varför åker dom till Portugal utan mig kan man undra. Jo för imorgon åker jag till Glasgow och blir borta till på torsdag. Suck. Men jag hann iallafall städa huset idag så det är fint tills alla kommer hem.
Enda problemet just nu är att min eticket ligger i mailen som jag inte kommer åt hemifrån, så jag får helt enkelt dra ut till jobbet. Jaja. God natt.
