snabel@nn

Noas pass är i hamn. Pust. Vi pushade pappersarbetet lite och har nu blivit lovade av polisen att allt ska vara klart på måndag. Under resans gång har jag lärt mig/fått bekräftat en hel del:
- B-post ska ta 3 arbetsdagar. Men det kan lika gärna ta 4 arbetsdagar, 5 med den dagen som brevet läggs på lådan. Om det tillkommer en helg mitt upp i allt detta så blir det en vecka för ett brev att ta sig från Eskilstuna till Uppsala.
- Skatteverket har jobbat jättemycket på att ha bra service mot kund och jag tror till och med att dom är en av de myndigheter som svenskarna är mest nöjda med. En baksida av det är emellertid att det inte längre går att få tag på någon på Skatteverket med mindre än att man vet vad den personen heter. Dom tar nämligen allt genom Skatteupplysningen 0771-567 567. Söker man på telefonnummer till ett lokalt skattekontor får man också det numret. Egentligen genialiskt, och skyddar antagligen handläggarna väldigt bra så att dom kan jobba med det dom ska jobba med samtidigt som myndigheten ändå upprätthåller sin service mot allmänheten (säger jag som anställd vid en myndighet som inte har den här lösningen). Men just i min situtation så blev det lite jobbigt när man behöver ringa flera gånger, köa (även om man får veta hur många handläggare som servar hur många i kön etc) och dra samma story om och om igen...
- Det elektroniska kommunikationssamhället har gjort att ingen vet var saker görs och hur saker skickas. Myndigheterna outsourcar scanning av blanketter etc till företag i glesbygden och ingen vet på förhand vem som kommer att handlägga vad och var dom personerna finns. Skatteverket är inget undantag och det gör att allt känns väldigt opersonligt och osäkert i ett läge när man vill ha namn, nummer och veta när-var-hur.
- Ett nytt system för folkbokföring har införts, och där har barnet varken förnamn eller efternamn innan det är anmält av föräldrarna. Tidigare hade de automatiskt mammans namn, och med den informationen kan polisen utfärda pass, även innan barnet fått förnamn..
- Det finns en hel del hjälpsamma människor runt om på våra myndigheter. Birgitta Andersson på Familjerättsbyrån i Uppsala t.ex., (även om det sen visade sig att vi inte behövde ha igenom bevis på gemensam vårdnad just för passets del...).

Ida kommer hem om 2 veckor! Ordningen återställd. Min jobbarkompis Jenny tyckte att jag skulle vara mindre working mum och mer lattemamma. Jag tänker ta henne på ordet och ser fram emot att få lite sällskap av äldsta dottern.. :-)

Utemöblerna är färdigmålade, dynorna har kommit.... Det blir riktigt mysigt när man riggar upp allt med lyktor och allt. (Synd bara att det regnar och är 3 plusgrader, känns inte jätteläge att sitta ute just nu....)
Bildbevis kommer så snart vädret tillåter.

Hanna är på Sweden Rock. Och tältar. Enligt uppgift är vädret och temperaturen bättre än här, men å andra sidan var det igår kväll, har inte hört hur natten var...

Studsmattan har kommit upp. Ny plats för året, för vi ska försöka rädda det som räddas kan av gräsmattan där den stått de senaste åren. Kul är att vi har fått nya grannar med två tjejer 7 och 9 år som Meija börjat bonda med. (Sånt går betydligt lättare om man har en studsmatta).

Noa vägde 4990 g i tisdags, gissningsvis har han sprängt 5-kilosvallen nu. Det är inte lätt att vara liten och full med mat hela tiden, och dessutom ha jobbigt att rapa. Stackarn har inte gillat att ligga ner och bajsa/kräkas i horisontalläge utan det har varit skönare att göra det med huvudet lite högre....  Det som funkar nu är att han har fått min kudde till sin säng, där somnar och sover han som en kung, lite halvsittande.


Skönt sovläge 1


Skönt sovläge 2

Var och tränade "vanlig" jympa igår! Ååå vad skönt det var, jättebra ledare också. Har längtat. När magen började bli för otymplig att ligga på i slutet av 7e månaden så gick jag över till mammajympa. Körde på med det, faktiskt fram till dagen efter Noa skulle ha kommit, så pass skonsam är den. Sen var vi iväg på det sista passet för terminen nu när han fyllde 2 veckor.
Det som är bra med mammajympan är att man kan ha med sig bebisen. Nu löste vi det så att Ken var hemma med nymatad Noa och det funkade det med.
Och helt plötsligt blir jag både gladare och trevligare för min omgivning!

Annars är det ganska lätt att fördriva dagarna med att göra ingenting....eller göra en massa saker som inte leder nånvart, som typ surfa slumpmässigt, plocka i och ur diskmaskinen/tvättmaskinen, vika tvätt, bädda sängar, skicka mail...fundera över vad man ska äta, om man ska baka nåt (anledningen till varför jag behöver komma igång och träna kanske)... Tragiskt men sant, jag behöver, to-do-listor för att hålla styr på mig själv även när jag är "ledig".

Nu kallar sonen - hepp!