Kommunikationsproblem
Det gick bra i år med :)! Precis som för 4 år sen.
Det är lite kul med det här gänget som hoppar speed. Det är som ett gäng kompisar som har tävlandet som ursäkt för att åka runt och vara sociala. Detta trots att tävlingsformen som sådan kanske kan uppfattas som lite "eremitisk" och hemlig i jämförelse med andra frifallgrenar som kan filmas (eller hur David... ;)).
På fredagskvällen skulle jag hämta en av dom tävlande, Michael, vid busshållplatsen ute vid E4:an. Gav mig iväg 10 minuter innan bussen skulle vara framme, för han hade nämligen inte haft några cash utan lyckats lurka sig på bussen mot att jag skulle betala vid ankomst....
Det som skulle bli en tur på 5 minuter blev en tvåtimmarsresa. Medan jag var på väg ut till vägen fastnade bussen i bilkö efter en olycka på E4:an. Jag gav mig iväg för att om möjligt möta upp och "köpa ut" honom från bussen men fastnade själv från motsatt håll.
Det slutade med att jag parkade bilen, gick nån kilometer bort bland stillastående bilar och långtradare (märklig känsla att knalla mitt på E4:an klockan 1 på natten med massvis med fordon men ingen trafik...). Hittade till slut Michael tillsammans med busschaffisen som han vänt från att ha varit misstänksam och grinig till att vara pratsam och glad. Han bjöd på godis och hon bjöd på cigaretter. Jag erbjöd mig att betala men hon ville inte ha något. Och vi fick skjuts bort till min bil när polisen äntligen släppte på trafiken igen.
Vid 2-tiden var vi tillbaka i Gryttjom. Så kan det gå när man bara ska hämta nån vid bussen.
En gammal hoppare på fältet gick runt och kallade speedutövarna "fetmatorpeder" hela helgen. Det var inte jag.
Konstaterar bara att det är lite konstigt med en sport som ingen kan se dig utöva. En sport som kräver att du tankar in ditt resultat i en dator för analys före det
att du vet huruvida du var bra eller anus.
Och löjligast av allt är att man presenterar resultatet med två decimaler. 486,36 km/h. Well.
Tacka vet jag knyppling. Det är en riktig sport det.
David. Det gjør meg trist å få høre, og lese, sånt. Fete mennesker har også følelser (känslor). Som speed skydivingens "far" blir jeg glad når utøvere passerer en drømmegrense, som f.eks. den jublende Roberto da han klarte over 400 km/t for første gang i helgen - og jeg blir tilsvarende trist når felles fallskjermhoppere kaller mine venner for "fetmatorpeder" eller på andre måter latterliggjør dem (og meg). Det er respektløst og tankeløst, og jeg vil gjerne vite hvem den gamle hopperen som sa det er.
Jag gillar alla sporter som gör att människor har kul tillsammans!
Jag tror inte att det behöver vara illa menat. Frazze tillexempel, myntade ju uttrycket "Fläsktorped" om sig själv. För att hans fallhastighet är hög. Knarkhoppare och maghoppare är väl också exempel på öknamn som är råa men hjärtliga.
Love and Peace
För att inte tala om Marcus M: Antikrundan med medeltids-Mats (om Mats hookar) Mohaaa :-)
Hm. Att driva med sig själv är ju var och en förunnat men det betyder ju inte att man tycker det är kul att andra hittar på diverse tillmälen :-).
Av den här lilla diskussionen kan man ju bara konstatera att gränsen ligger på olika nivå beroende på vem man är och vilken relation man har till den som blir utpekad. Och vad personen blir utpekad för.
Kalla mig gärna blödig och humorlös men jag har t.ex. svårt att säga till kompisar som är ofrivilligt barnlösa att "fan nu får ni väl sluta skjuta med lösa skott" eller till nån som har utåtstående öron att "aktare Dumbo, det blåser rätt mycket". Även om det skulle vara kul. Och även om alla runtom skrattar och även om personen själv skrattar så är det faktiskt aldrig OK att sänka nån. Så tycker jag.
Peace and love, alla är värda kärlek! Och ingen blir snyggare och coolare av att vara rolig på andras bekostnad.
Eftersom ämnet verkar vara känsligt så tänker jag inte berätta vem det var som gick runt och spred detta öknamn.
Jag tycker naturligtvis också att det är coolt att människor sätter rekord och gör saker de tycker är roliga. Vad jag egentligen vill komma fram till är bara att jag tycker sporten är lite egensinnig och lockar att annorlunda klientel.
Den som är världens snabbaste man ska ha respekt.
Speed är onekligen en cool tävlingsform, och utövarna förtjänar respekt eftersom de är duktiga på det de gör.
MEN, rent idrottsligt tycker jag personligen att grenen är lite koko. När man redovisar resultat med två decimaler, men samtidigt tillåter en felmarginal på 30km/h på de två mätenheterna får man ingen som helst garanti för att bäste man/kvinna vinner.
Titta på resultatlistan i Gryttjom-tävlingen. Vad är det som säger att 2:an Alexander faktiskt var bättre än 3:an Arnold? Resultatet säger att det skiljer 2km/h mellan dem, men samtidigt har mätutrustningen en felmarginal som är typ 10 ggr större?!
Det är förresten precis lika korkat att mäta swooptävlingar på cm-nivå när nedslagsmärket i gräs knappast kan avgöras med bättre noggrannhet än en halvmeter. Dessutom är startporten flytande och rör sig således flera dm fram och tillbaka i vattnet...
Nåja, detta är dock bara mina egna synpunkter och värderingar. Så länge som utövarna själva är överrens och nöjda med att tävla under sådana förhållanden så är det väl happy days? Då ska vi fortsätta att slå på stora trumman och utnyttja fascinationen som finns hos media för dessa våghalsar och fartdårar. Bra jobbat Ann, du är grym!
Instämmer nästan helt och hållet och måste även tillägga att tävla i freefly och andra artistiska grenar är ganska koko det med, det ska ganska mycket till att förstå vad som skiljer den som har 6.5 i snitt och den som har 6.0..
Och självklart har Pro-Trackarna sina begränsningar. Det som ändå gör att man kan känna nån slags tilltro till att det faktiskt går att tævla med dom tycker jag är att samma personer faktiskt är bäst om och om igen. Och att dom som trænar blir bättre. Det skulle inte vara så om mätfelen var så stora att det var ett problem.
Jag håller helt med om att det är smålarvigt att rapportera ner på andra decimalen, men vad fan, det är ju kul! Och till och med whuffos fattar vad vi håller på med (tror dom i alla fall).
Martin. "...felmarginal på 30km/h på de två mätenheterna". Du tar feil. Dette er ikke utstyrets feilmarginal, men en grenseverdi som er satt for at et hopp kan godkjennes eller ikke - omtrent som å tråkke på planken i lengde.
Forøvrig er alle som har meninger om sporten invitert til å prøve den også.
OK Ken, jag skulle ha skrivit att man tillåter en skillnad på 30 knyck istället för "felmarginal". Argumentet kvarstår, om två manicker som sitter på samma fallande kropp tillåts diffa så mycket sins emellan och ändå ge ett godkänt tävlingsresultat tycker jag det är konstigt att redovisa två decimaler. Det är inte otänkbart att Arnold faktiskt
kan ha varit snabbare än Alexander.
Detta till trots tycker jag fortfarande att speed är en cool tävlingsgren som vi ska värna om och utnyttja mediamässigt. De få gånger jag har testat så har det varit med en härligt skräckblandad förtjusning.
Det enda jag opponerar mig emot är att grenen (enligt mig) rent sportsligt inte kan garantera att bäste man/kvinna vinner, och den typen av tävling passar inte mig. Precis som @nn tycker jag samma sak om artistiska grenar där en stor del av bedömningen utgörs av ett subjektivt inslag; friflygning, gymnastik, konståkning, dans, you name it.
Tycke och smak alltså, Aftonbladet eller Expressen, on top eller doggy style... -Så där ja, nu ökar statistiken på @nn's blogg med några X-rated hits oxå... =) God natt.
Martin sa: "Det enda jag opponerar mig emot är att grenen (enligt mig) rent sportsligt inte kan garantera att bäste man/kvinna vinner, och den typen av tävling passar inte mig."
Hvilken sport kan garantere det, rent filosofisk?
Basert på eksisterende regelverk, dommere og måleinstrumenter, så er det garantert at alltid riktig person vinner - i alle sporter. Også i swooptävlingar.
På de første speed skydiving-konkurransene ble det bare brukt en Pro-Track for å måle hastigheten, men etter at en franskmann oppdaget at man kunne manipulere målerens hastighet, begynte vi å bruke to, med en tillatt forskjell dem i mellom på 50 km/t. Det ble senere senket til 30, med det resultat at flere hopp ble underkjent. Vi kan senke tillatt forskjell til nærmere null, men da vil veldig få hoppere få et godkjent resultat.
Sjekk: http://gssdb.speedskydiving.eu/hall_of_fame.php for å se forskjellen mellom målerne til historiens beste resultater. Hold markøren over hastigheten til den enkelte hopper.
Jeg vil senke det til 20, kanskje også 15, for å tvinge utøvere til å trene mer på å være stabile, og premiere de som gjør det, men vi får se om jeg får gjennomslag for den tanken. Det var vanskelig nok å få det senket til 30.
Tanken med å bruke en snitthastighet mellom to måleinstrumenter på en kropp, er at, når hopperen er ustabil, så måler den ene måleren et "overtrykk" og den andre et tilsvarende "undertrykk". Blir forskjellen mellom disse to målingene for stor (+30 km/t) så har man vært ustabil. Vi er nok enige om at sånt ikke skal premieres, men at det dermed er sagt at ikke riktig person vinner, er jeg ikke med på.
Når det er sagt, så mener jeg fortsatt at det er fullstendig unødvendig å kalle folk for negative saker bak deres rygg...
Jag måste bara göra ett liten betraktelse ur en statistikers synvinkel.
I princip alla mätinstrument är behäftade med fel. Men det viktiga är inte nödvändigtvis att de alltid mäter det sanna värdet utan att de inte systematiskt mäter fel och i speedens fall att detta systematiska fel varierar mellan personer.
Varje hopp som en person gör kan ses som en observation ur en oändlig population av hopp. Även om Arnold eller Alexander flyger på exakt samma sätt varje gång så kommer det att finnas en variation i mätningarna och den kommer att vara normalfördelad. Ju mer man samplar, desto närmare det sanna värdet kommer ens skattning att vara och osäkerheten (konfidensintervallet) kring den skattningen kommer att minska. Förutsatt att Pro-Tracksen inte mäter systematiskt del beroende på om man är Arnold eller Alexander så kommer man faktiskt kunna säga vem som är snabbast, med viss säkerhet, efter ett visst antal hopp.
Nu faller inte Arnold och Alexander likadant varje gång, utan de gör saker som påverkar deras hastighet positivt eller negativt. Men det är egentligen samma princip - ju fler mätningar vi har, desto säkrare är vi på vem som är snabbast.
Det är därför ganska ointressant vem som är snabbast på ett enskilt hopp, lite mer intressant vem som är snabbast på en tävling och faktiskt riktigt intressant vem som vinner världscupen. Jag tror faktiskt att Marco är snabbare - i snitt- än dom andra snubbarna.
Det här kommer också tillbaka till det jag sa tidigare, att en tävlingsform där du systematiskt kan förbättra dina resultat och där den bäste gång på gång är bäst, är en tävlingsform som funkar, även om mätinstrumentet i det enskilda fallet inte är perfekt!
