Pyspunkor och regnskurar
Har tillbringat ett par dagar uppe i Gryttjom som hoppledare (HL). Så här första veckan efter sommaren brukar det vara ganska lugnt och det här året har inte varit något undantag. Dessutom har vår svenska sommar varit som vanligt, det vill säga ombytlig....
I tisdags var det låga moln hela dagen. Tandemgästerna bokade av sig på löpande band och eftersom vi var lite beroende av dom för att kunna lyfta vårt stora (men ibland lite oekonomiska) flygplan så var förutsättningarna för att få någon ruljangs på verksamheten ganska dåliga. Dessutom började folk åka iväg hem till Stockholm och Uppsala.
Så istället för att räkna kalotter satt jag och avverkade en del dåliga samveten via mailen. Ammi som satt som manifestor inventerade Första-hjälpen lådan, roddade med traktordäckbyte (pyspunka) och beställde sopsäckar. Det var för övrigt pyspunkornas dag - förutom traktorn så var det punka på planet också, så Lill-Claes flög ner till BAM och fixade det.
När det sista hoppet dött om att få upp en lift stängde vi för dagen. Och klockan halv sex när jag satte mig i bilen så började det spricka upp.....förstås.
Onsdagen var betydligt mer lovande - strålande solsken på morgonen och bara några vackra tunna moln på himlen.
Dagen till ära fick jag vara både HL och manifestor för det var ingen som bokat in sig. Första tandem skulle komma 9.30 - två killar som skulle göra tre hopp var (!). Så inget mer var bokat före 12. Schysst, tre lifter på förmiddagen och goda möjligheter till hoppning för alla hugade som väntat tappert under gårdagen.
Men men. Inga pax dök upp, och när jag ringde för att höra var de var så hade de tagit fel på dag. Med endast sju hoppare uppskrivna blev det till att vänta lite till. Under tiden började molnen dra ihop sig.
Vi fick upp tre lifter innan första regnskuren, som varade en halv timme ungefär. Sen var det strålande sol igen fram till klockan fyra då mörkret började hopa och sänka sig över Nord-Uppland. Inte förrän halv sex var vi i luften igen, men lyckades ändå komma ikapp och avverka dom tandem som var kvar. Sju lifter totalt blev det.
När jag körde hem på kvällen och kom fram till killevippen-stället (typ backkrönet när man passerar genom Lövstalöt) möttes jag av en fet regnbåge och ett slott som glödde i kvällsolen - såg jättecoolt ut. Försökte fånga det på kamera men det blev ju inte riktigt som verkligheten kanske.
I tisdags var det låga moln hela dagen. Tandemgästerna bokade av sig på löpande band och eftersom vi var lite beroende av dom för att kunna lyfta vårt stora (men ibland lite oekonomiska) flygplan så var förutsättningarna för att få någon ruljangs på verksamheten ganska dåliga. Dessutom började folk åka iväg hem till Stockholm och Uppsala.
Så istället för att räkna kalotter satt jag och avverkade en del dåliga samveten via mailen. Ammi som satt som manifestor inventerade Första-hjälpen lådan, roddade med traktordäckbyte (pyspunka) och beställde sopsäckar. Det var för övrigt pyspunkornas dag - förutom traktorn så var det punka på planet också, så Lill-Claes flög ner till BAM och fixade det.
När det sista hoppet dött om att få upp en lift stängde vi för dagen. Och klockan halv sex när jag satte mig i bilen så började det spricka upp.....förstås.
Onsdagen var betydligt mer lovande - strålande solsken på morgonen och bara några vackra tunna moln på himlen.
Dagen till ära fick jag vara både HL och manifestor för det var ingen som bokat in sig. Första tandem skulle komma 9.30 - två killar som skulle göra tre hopp var (!). Så inget mer var bokat före 12. Schysst, tre lifter på förmiddagen och goda möjligheter till hoppning för alla hugade som väntat tappert under gårdagen.
Men men. Inga pax dök upp, och när jag ringde för att höra var de var så hade de tagit fel på dag. Med endast sju hoppare uppskrivna blev det till att vänta lite till. Under tiden började molnen dra ihop sig.
Vi fick upp tre lifter innan första regnskuren, som varade en halv timme ungefär. Sen var det strålande sol igen fram till klockan fyra då mörkret började hopa och sänka sig över Nord-Uppland. Inte förrän halv sex var vi i luften igen, men lyckades ändå komma ikapp och avverka dom tandem som var kvar. Sju lifter totalt blev det.
När jag körde hem på kvällen och kom fram till killevippen-stället (typ backkrönet när man passerar genom Lövstalöt) möttes jag av en fet regnbåge och ett slott som glödde i kvällsolen - såg jättecoolt ut. Försökte fånga det på kamera men det blev ju inte riktigt som verkligheten kanske.
Kommentarer
Trackback
