Första dagarna på resten av livet

När man är fem dagar gammal ska man på återbesök på BB. Nytt sen senast var att dom kollar hörseln med en elektronisk mackapär som stoppas in i örat som en öronpropp och som skickar ut ljud och fångar upp hur hörselcellerna svara på det, vette fan hur det fungerar men fiffigt är det. Istället för att man ska skrämma barnen med skarpa ljud eller vänta till 4-år innan man fattar att dom hör dåligt...


On the road...

Sen var det PKU-testet som Noa inte gjort eftersom han gick hem samma dag som han föddes. Det är blod från det testet som sparats i biobank sen mitten på 70-talet och som Polisen nu börjar vilja leta DNA-träffar i. Jag samtyckte till att Noas blod sparas (man vet ju aldrig vad han får för sig i framtiden). Själva provtagningen har gått från att vara ett hugg i hälen med en vass spets till att vara provtagning med vanlig nål. Lite schysstare, men ändå lite småbrutalt på en så liten en.

Idag testade vi den gamla barnvagnen och följde Meija till dagis. Lite rostig och småskabbig är den, men vafan, kan ju inte köpa ny nu. Man har den ju inte så länge heller, snart nog kan han åka sittvagn.


Utsikt i morse

Nu ikväll har jag testat bästa browniereceptet för andra gången. Brukar inte gilla brownies, men den här är perfekt mastig och lagom tät och saftig och chokladig, mmmm.



Börjar redan nojja om att jag inte vill gå tillbaka till jobbet, lite prematurt kanske, det är ju några månader kvar (men dom går ju så fort, buhuu!).
 

Mammas snutte :). Han är trygg i sin könstillhörighet, det är ju bra.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0